Längst bort i korridoren på ortopedens vårdavdelning hörs muntra röster. Den hektiska förmiddagen är över, och en rofylld känsla sprider sig några timmar. Tobias Remes, som kom dit nyexaminerad i januari ger en av avdelningens erfarna klippor, Mikaela Dahlberg, ett uppskattande ögonkast. Ingen kan tro att stämningen och arbetsmiljön under en period var bedrövlig på avdelningen.

Tobias Remes får sin lön höjd till 25 000 kronor från den första september. Västerbottens läns landsting höjde alla sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som låg under den nivån samtidigt.

— Det är väldigt bra. Jag känner mig uppskattad. Vi har tre års utbildning och tar ett stort ansvar. Den här första sommaren har varit lärorik. Vissa arbetspass var jag bland de mest erfarna sjuksköterskorna, säger han.

Visst kostar det en rejäl slant att höja 450 anställdas lön. Men det fattas sjuksköterskor överallt och det är anledningen till att 40 vårdplatser fortfarande inte går att öppna efter sommaren. Vårdköerna är långa, patienterna får vänta på operationer, de skickas till andra landsting eller vårdas av dyra, inhyrda läkare och sjuksköterskor. Nu ska de höjda lönerna hålla kvar de nyanställda och locka fler till sjukhusen. Kostnaden på 6,5 miljoner kronor årligen motsvaras nästan av en enda divisions extrakostnader i dag.

— Därför var det här beslutet inte svårt att ta. Bara ortopedens utomlänskostnader drog 8 miljoner kronor över budget förra året, säger Anders Sylvan, landstingsdirektör.

Många sjukhus i landet har samma svårigheter. Skillnaden är att andra talar om brist på sjuksköterskor som orsaken. Västerbottens landstingsdirektör säger rätt ut att vårdplatserna kan öppnas om sjuksköterskornas löner höjs.

Sjuksköterskan Tobias Remes visar den fyrsal som stått oanvänd sedan före sommaren. Nu ska sängarna fyllas med patienter som har planerade operationer inbokade. Hans chef Helen Granberg är lättad över att kunna öppna salen, förra året klarade de inte det förrän i februari. Det har varit kämpigt att försöka rekrytera och ständigt få nej på grund av lönenivån.

— Vi lyckades inte få någon sommarvikarie hit i år. Jag hade åtta på intervju, med bra samtal, men de valde att arbeta i kommunen eller att åka till Norge i stället.

Avgångsklasserna från Umeås universitet i somras visste sitt värde och höll ihop liksom deras kursare året innan. Endast runt 10 av de 54 sjuksköterskor som examinerades valde universitetssjukhuset som arbetsgivare. Då var det avdelningarna infektion och kardiologi som lockade, men bara tack vare en extra sommarpeng.

Sjuksköterskan Mikaela Dahlberg hör till den lojala skara som jobbat många år på ortopeden. Den eviga personalbristen och hårda arbetsbelastningen har slitit och en period var stämningen trist. Det går inte heller att skynda på gamla, multisjuka patienter som dessutom är nyopererade.

Men hon och kollegerna har lyckats lyfta trivseln. De arbetade fram pm som ska underlätta för de anställda, införde mentorer och resurssjuksköterskor. Deras egen film för att locka dit nya har gjort succé på youtube. Ortopeden är inte längre en avdelning som skrämmer bort sjuksköterskor.

— Nu är nästa steg att börja höja lönerna för de erfarna sjuksköterskorna, för att behålla kompetensen på sjukhuset, säger Mikaela Dahlberg, som också är förtroendevald i Vårdförbundet på avdelningen.

Några våningar ner koncentrerar sig Sandra Karlström på ultraljudet. Bilden visar att patienten har en förträngning av aortaklaffen. Han fick vänta ett halvår på undersökningen efter att kardiologen skickade remissen. Sandra Karlström är ny biomedicinsk analytiker på fyslab där ultraljud av hjärta och kärl, arbets-ekg och mätning av lungfunktion utförs.

— Jag har valt rätt inriktning, jag gillar patientkontakten och tekniken. Det känns bra med lönehöjningen, det var vad vi ville ha från början.

Hon sätter på ljudet och plötsligt fyller hjärtslagen hela rummet. Hon frågar sig ändå varför beslutet tog lång tid att fatta, varför det alltid är så svårt att ge sjuksköterskor och biomedicinska analytiker högre lön och att landstinget hellre tar de risker personalbristen leder till.

Landstingsdirektören pekar på två orsaker, ekonomin är en och risken att de erfarna upplever höjningen av de nyas lön som orättvis.

— Det är ett högt löneläge, inget annat landsting har tagit det här steget. När man höjer golvet trycks lönespridningen ihop. Nu ställs ökade krav på oss att skapa den lönespridning yrkesgrupperna förtjänar, och som är en drivkraft att vidareutbilda sig. Men det gör man inte snabbt i en enda lönerevision, säger Anders Sylvan.

Elin Papmehl hör till dem som hoppas på nästa löneöversyn. Hon arbetar på fyslab sedan femton år och sedan länge självständigt. I början handlade jobbet om att ta så bra bilder som möjligt att diskutera med läkarna. I dag har hon körkort för vissa hjärtultraljud, gör egna bedömningar, signerar och skriver svar till remitterande läkare. Hon gör mer och mer på grund av bristen på läkare. Lönen är visserligen några tusenlappar högre än de nyutexaminerades:

— Men den motsvarar inte kompetensen. Jag tycker att det är futtigt att få 1 500 kronor mer för det ansvar jag tar.