— Det har varit jättespännande ända från början. Och det är fortfarande det roligaste jag gjort under mina 39 år i yrket, säger hon.


IngMarie Olsson har deltagit i det jättelika projektet Human protein atlas, en kartläggning som visar att människokroppen är uppbyggd av cirka 20 000 olika proteiner.


Hennes huvuduppgift har varit att göra vävnadsanalyser med TMA, Tissue microarrays. Hon har stansat ut mängder av små vävnadsprover ur vilka hon sedan har kunnat analysera uppemot 250 proteiner utifrån en och samma TMA.



Det kan låta enahanda, men hon gör mycket annat också. Hon ansvarar för insamlingen av vävnader och snittning och är gruppledare med ansvar för scanningen av de 13 miljoner bilder som finns i atlasens databas.


— Vi har sett till att bli breda kunskapsmässigt och kan flytta runt mellan olika moduler, så vi tröttnar inte.


Det stora antalet bilder som finns i databasen visar lokaliseringen av människans proteiner i samtliga vävnader och organ. Det kan liknas vid ett virtuellt mikroskop, som dessutom är öppet för alla. 


Varje månad utnyttjas databasen av mellan 60 000 och 70 000 unika användare och dagligen publiceras i snitt två vetenskapliga artiklar av forskargrupper som använt de reagenser som utvecklats för att göra proteinerna synliga.



En upptäckt som gjorts tack vare atlasen är att få organ är uppbyggda av vävnadsspecifika proteiner, vilket man tidigare trott. Bara några få är uppbyggda av unika proteiner, exempelvis insulin i bukspottkörteln, det prostataspecifika proteinet PSA och troponin i hjärtat.


— Jag tror att projektet kommer att få en massa spin-off-effekter. Inte minst inom den medicinska forskningen och inom läkemedelsindustrin. Det kan leda till fler jobb för oss som är biomedicinska analytiker, säger IngMarie Olsson.


Totalt är ett hundratal forskare involverade i projektet, ett samarbete mellan Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Uppsala universitet och ett laboratorium i Indien. Vid institutionen för immunologi, genetik och patologi i Uppsala, där IngMarie Olsson arbetar, är de i dag 30 i projektet, varav ett tiotal är biomedicinska analytiker. 


Mycket tack vare den nya och snabbare Next-generationen av sekvenseringsmaskiner blev de klara tidigare än beräknat. Nu ska de göra en atlas över vilka proteiner som är aktiva i sjuka vävnader och organ. Den väntas bli klart inom fyra år.