Kvinnan hade haft en svår och komplicerad första förlossning men kände förtroende för personalen inför sin andra. Fyra timmar efter att kvinnan kommit till förlossningsavdelningen var cervix utplånad, centralt riktad och öppen ett par centimeter. Värkarna var regelbundna och smärtsamma, och patienten fick lustgas. Senare fick hon också ryggbedövning och en injektion kramplösande på grund av stram cervix. Hon hade ont ändå. Narkosläkaren ordinerade sänkning av mängden bedövningsmedel. Hinnsprängning gjordes och två timmar senare kändes en mycket svullen kant framtill på cervix efter att kvinnan fått lokalbedövning.

Tidigare hade den svullna cervixkanten masserats två gånger utan resultat. Man kopplade ett värkförstärkande dropp. Kvinnan hade mycket ont och bad om kejsarsnitt, vilket hon fick. Senare skrev hon till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Personalen hade inte trott på hennes smärtupplevelser och lät barnmorskestudenter undersöka och massera trots att hon vid flera tillfällen sa nej till så många. Det var kränkande och hon kände sig hjälplös.

Massagen var tänkt att snabba på förloppet, skrev den ena barnmorskan och beklagade att kvinnan upplevde undersökningarna som ett övergrepp. Den andra barnmorskan bad om ursäkt för att hon inte varit tillräckligt lyhörd för kvinnans önskemål.

Det håller Ivo med om och skriver att kliniken kan behöva se över sina rutiner för smärtlindring till förlossningsrädda. Om cervix börjar svullna i det läge den gjorde är det oftast ett tecken på värk­svaghet. Att då massera är vare sig rimligt eller befogat. Ivo påminner också om att vården ska genomföras i samråd med patienten

(Diarienr 9.2-42231/2012-12)