Sara Riggare är ute och går i höstdimman på sin dagliga långpromenad. Hon har nyligen skaffat en ny träningströja som mäter hjärtfrekvens och andning med en inbyggd funktion i tyget och som hon nu håller på att testa. Data skickas direkt till mobilen hon bär i fickan. När Sara kommer hem kan hon överföra det till ett diagram och jämföra med hjärtfrekvensen i går eller förra veckan.


Runt handleden har hon ett armband som räknar antalet steg och som tidigare under natten har mätt hur länge och hur djupt hon sovit. Sömn och fysisk aktivitet mäter hon dagligen, andra saker mäter hon när hon tycker att det behövs eller som nu, när hon vill testa något nytt.



Sara Riggare är ett proffs på att hålla koll på sig själv. Allt man vill går att mäta, säger hon, men betonar att det egentligen inte handlar om själva mätandet — utan om den kunskap hon får. För Sara Riggare, som fick diagnosen Parkinsons sjukdom för elva år sedan, har den kunskapen betytt allt för att hon ska kunna leva ett så bra liv som möjligt.



På Karolinska institutet arbetar sjuksköterskan Yvonne Wengström med forskning och utveckling av appar för hälso- och sjukvården. Tillsammans med patienter, sjukvårdspersonal och företaget Health Navigator har forskargruppen tagit fram appar som bland annat vänder sig till patienter med olika cancerdiagnoser, till kolpatienter och äldre som vårdas hemma. Det är interaktiva appar som bygger på att patienterna registrerar sina symtom. Om något inte verkar bra går ett larm automatiskt till en kontaktsjuksköterska som kan ringa upp patienten och diskutera åtgärder.


— Det vi ser är att symtom och biverkningar kan åtgärdas tidigare, extra läkarbesök och sjukhusinläggningar kan undvikas och framför allt känner patienterna att de har en direktkontakt med vården, berättar Yvonne Wengström.


Det här är helt i linje med det som kallas personcentrerad eller patientfokuserad vård, menar hon. Apparna finns ännu bara på forskningsstadiet, men beroende på hur villiga landstingen är att satsa, tror hon att de kan finnas ute inom kort. Men vården behöver bli bättre på de här frågorna, anser Yvonne Wengström.


— Vi måste sätta oss in i vad som finns, fråga patienterna vad de använder och vad de behöver. Det innebär att vi själva måste lära oss mer om området, annars kommer vi att bli omsprungna av verkligheten.



Det kan vara svårt att bedöma vad som är bra i den djungel av nya appar som dyker upp hela tiden, men Yvonne Wengström tycker att vi inte behöver vara så rädda. Och Sara Riggare håller med. Hon möts ofta av skepsis i vården när hon berättar om vad hon mäter och vad det ger henne: Kan hon verkligen mäta, hon är ju ”bara patient”?


— Jag får till exempel frågor om det är validerat och certifierat. Men för mig spelar det faktiskt ingen roll. Om jag mår bättre är det bra. Att ha ett system där allt ska godkännas skulle vara alltför trögt och ett stort hinder för nya innovationer. Och vem skulle kunna stoppa appar och hindra patienter att använda dem som inte blivit certifierade? undrar Sara Riggare.



Vad är det egentligen som gäller? För enkla hälsoappar som mäter fysisk aktivitet eller håller reda på viktkurvan finns inget behov av certifiering. Men för medicintekniska produkter av högre riskklass finns ett regelverk. Appar som kan anses ha ett medicinskt syfte och till exempel används för att ge underlag till diagnos och behandling ska CE-märkas. Det innebär att de ska granskas av en tredje part och att tillverkaren försäkrar att produkten är säker. Exempel på CE-märkta appar är Minmedicinapp och Triabetes.



Läkemedelsverket ansvarar för övervakningen av medicintekniska produkter. I dag utreder de ett antal appar och har bland annat kritiserat sådana som sägs kunna diagnostisera födelsemärken. Men med det stora utbud som finns är det svårt att utöva en verklig kontroll, utan Läkemedelsverket granskar främst när något har hänt eller när det kommer rapporter från allmänheten eller vården.


Det amerikanska läkemedelsverket FDA påbörjade för ett år sedan en reglering av medicinska appar. Nyligen har bland annat en mobil hjärtmonitor godkänts för både personlig och professionell användning. En liten dosa fästs på en smartphone och mäter hjärtverksamheten via fingrar eller bröst och sänder informationen till en app. 



Sara Riggare väljer att testa själv, men hon förstår naturligtvis att i vården behövs evidens och att appar som rekommenderas av sjuksköterskor, barnmorskor och läkare måste vara säkra att använda.


— Men vi som är patienter, vi behöver inte vänta på evidens. Vi har inte tid att vänta. Det är skillnad på vården och världen, säger hon.



Sara Riggare är en av frontfigurerna i Quantified Self, en global rörelse av människor som alla är intresserade av att logga sig själva. Syftet är skiftande — det kan handla om att bli bättre på att springa en mil, att gå ner i vikt, ta kontroll över depressioner eller en allvarlig kronisk sjukdom. På ett möte med QS Stockholmsgrupp berättar en ung forskare om hur hon utvecklar ett verktyg för stresshantering och en träningsfysiolog beskriver sin dröm om att sensorer i framtiden ska kunna mäta allt, tala om vad som är fel och vad som ska åtgärdas.


I dag finns över 100 000 hälso­appar. Antalet har fördubblats på bara ett par år och omsättningen var 17 miljarder kronor förra året. Om tre år tror analytikerna att den siffran har tiodubblats till 170 miljarder. En svindlande siffra.



Vad vi än tycker om mätandet och loggandet så är det bara att konstatera: fenomenet finns här och hälso­apparna har kommit för att stanna. Och du som arbetar i vården kommer att möta betydligt fler som Sara Riggare i framtiden. Frågan är hur vården ska förhålla sig till att människor i dag har tillgång till en mängd medicinsk information som tidigare var förbehållen sjukvårdspersonal. Kunskap är makt, även när det gäller hälsa.


För dig som arbetar i vården finns det också många smarta appar som förenklar ditt arbete och gör det lätt att snabbt kolla ett läkemedel eller använda en smärtskala till exempel. 



5 appar för dig som jobbar i vården

  • Läkemedelsboken 2014. Bygger på den välkända Läkemedelsboken. Gratis.
  • Abbey pain scale. Smärtskattning vid palliativ vård.
    Utvecklad av svenska palliativregistret. Endast Android. Gratis.
  • Roag. Hjälp för att systematiskt kunna bedöma munhälsa. Svenska palliativregistret. Endast Android. Gratis.
  • Visam. Beslutsstöd för sjuksköterskor i hemsjukvård. Gratis.
  • Lungappen. En ambulanssjuksköterska har tagit fram appen som innehåller 90 ljudfiler och lär dig skilja på olika slags lungljud. Kostar.

...och 5 för patienterna

  • Mindfulness 1 och 2. Kan användas för sömnsvårigheter, oro, stress. Kostar.
  • Rökfri. Vårdguidens sluta röka-app. Gratis.
  • Triabetes. Ett diabetesverktyg som kan kopplas till ett datorprogram. CE-märkt. Gratis.
  • iselfhelp. Två olika appar som använder sig av kbt mot depression och ångest. Utvecklade av Psykologilabbet i Sverige. Kostar.
  • Minmedicinapp. Här kan patienten lägga in sina mediciner och få påminnelser om när de ska tas och när recept ska förnyas. Utvecklad av sjuksköterska. CE-märkt. Kostar

Din egen bedömning avgör:
Vi har bett dem vi intervjuat att föreslå appar för patienter och personal och även själva letat efter användbara appar. De flesta vi frågat är dock tveksamma till att rekommendera appar eftersom de oftast saknar någon form av certifiering/godkännande. Listorna ska därför ses som tips för att du själv ska kunna testa och bilda dig en uppfattning om vad som finns.