Vissa saknar kroppens skydd

Trycksår. Det verkar snarare vara kroppens funktion än åldern som avgör om sår kan uppstå. ?

Hittills har man förutsatt att unga och friska kroppar har förmågan att kompensera för tryck genom att öka blodflödet lokalt när det behövs. Tidigare identifierade riskfaktorer för att utveckla trycksår är bland annat hög ålder och sjukdom. Men sjuksköterskan Sara Bergstrands studier visar att trycksår kan drabba personer i alla åldrar. Hos en del människor, oavsett ålder, saknar kroppen förmågan att kompensera för tryck med att öka blodflödet, som normalt är en viktig skyddsmekanism. Det innebär att de troligen är extra känsliga för tryck och lätt utvecklar trycksår.?

— I studien har vi sett att det också finns unga och friska människor som verkar sakna de skyddande funktionerna. Hos dem minskar blodflödet på en gång och då blir de sårbara.

??Med hjälp av ett nyligen utvecklat mätsystem där ljus används för att mäta tryck, temperatur och blodflöde på olika djup i vävnaden, har man kunnat se hur cirkulationen i de minsta blodkärlen påverkas av tryck och vilken madrass en person ligger på.?

— Sjuksköterskor måste vara medvetna om att även unga och friska kan få trycksår. Eftersom man inte vet vilka som är i riskzonen är det lika viktigt att inspektera huden regelbundet hos 20-åringen som kommer in efter en olycka, och har svårt att röra sig, som hos den gamla sängliggande kvinnan, säger Sara Bergstrand.?

Om trycket är högt eller lågt verkar sakna betydelse. Hos de personer som saknar skyddet räcker inte en mjukare madrass, de behöver avlasta kroppen. Troligen är det regelbunden vändning, med tätt vändschema, som de är mest hjälpta av.

??I tidigare experimentella studier har två mekanismer hittats som är viktiga för att skydda vävnaden mot tryck. Dit hör de som är kopplade till regleringen av blodflödet lokalt i vävnaden; tryckinducerad blodflödesökning, PIV, och reaktiv hyperemi, RH.?

Sara Bergstrand ingår i en forskargrupp och visar i sitt avhandlingsarbete att PIV och RH finns på olika djup i huden. Genom att använda grönt och infrarött ljus på olika sätt kunde hon mäta blodflödet på olika djup i vävnaden samtidigt.

Hon försvarade sin avhandling vid Linköpings universitet.