Letar lömsk bakterie

Smitta. I Växjö har 17 fall av en aggressiv tarmbakterie upptäckts på sjukhuset.

Framför sig har biomedicinska analytikern Lucia Ortega Roco en hel trave med odlingsplattor och ett ställ fyllt med fecesprover. Det är prover som visat sig vara positiva för tarmbakterien Clostridium difficile. Nu ska de odlas för att man ska kunna ta reda på vilken typ det är.

I sämsta fall rör det sig om den nya aggressiva varianten 027. Den ger allvarligare diarré, är svårare att behandla, fler återinsjuknar och risken att patienterna dör är större. Centrallasarettet i Växjö har redan haft två dödsfall och sammanlagt 17 smittade i ett utbrott som pågått sedan slutet av förra året.

När Vårdfokus besöker avdelningen för klinisk mikrobiologi kommer samtidigt ett team från TV4. Lokaltidningarna, radion och SVT:s regionala nyhetsprogram har redan varit här. Alla vill rapportera om utbrottet av den allvarliga tarmbakterien. De analyser som görs av biomedicinska analytiker har verkligen hamnat i fokus för allmänhetens intresse.

I vanliga fall brukar de som jobbar här tycka att det är spännande när de får se en bakterie eller ett virus som de inte stött på förut.

— Men detta hade vi kunnat vara utan, det är verkligen illa om vi nu fått in den här varianten i Sverige, säger biomedicinska analytikern Caroline Stenberg.

Lucia Ortega Roco tar upp petri­skålar från en anaerobklocka, där bakterierna odlas syrefritt och isolerat från laboratoriets andra odlingar.

— Vi odlar ju även feceslavemang här och vill absolut inte riskera att det förs över några sporer från den här farliga bakterien till dem, eftersom de ska tillbaka till patienter sedan, berättar hon.

Det pågående utbrottet har gjort att många fler prover tas och de biomedicinska analytikerna på klinisk mikrobiologi har fått betydligt mer att göra. Lamp-testerna, som tidigare kördes en gång per dag, körs nu två gånger dagligen.

Lamp, loop-medierad isotermal amplifiering, är en diagnostikmetod som visar om patientprovet innehåller någon av de två toxiner som Clostridium difficile kodar för. Är provet positivt för någon av toxinerna går man vidare för att bestämma vilken typ av C. difficile det handlar om.

• Först ska provet odlas på platta i två dygn.
• Därefter kontrolleras om det är moxifloxacinresistent, alltså resistent mot antibiotika.
• Sedan görs en typbestämning med en ny snabbmetod baserad på MALDI-TOF som kan identifiera typ 027.
• Dessutom rekommenderar Folkhälsomyndigheten att isolat från pågående eller misstänkta utbrott skickas till Örebro där resultatet kan verifieras med hjälp av PCR ribotypning.