Det var ett litet barn som tände hennes politiska låga. Gunvor G Ericson, där G står för Gustafsson, arbetade som sjukvårdsbiträde på Trollhättans lasarett på 70-talet när hon en dag fick order om att åka hem till en av sjuksköterskorna och ta hand om hennes barn. Chefen behövde sjuksköterskan bums så Gunvor G Ericson fick helt sonika rycka in som barnvakt tills pappan kom hem från jobbet. Plötsligt blev allt så tydligt. Ojämställdheten, vem som bär ansvaret för familjelivet och inte minst synen på sjuk­sköterskeyrket.

Gunvor G Ericson utbildade sig till sjuksköterska och engagerade sig fackligt i Vårdförbundet, men det räckte inte.

— Nej! Man kan göra mycket som fackförbund men ytterst är det politikerna som prioriterar resurserna. Där man kan påverka på riktigt, där ville jag in.

Sagt och gjort. I dag är Gunvor G Ericson Miljö­partiets gruppledare i riksdagen och partiets talesperson för jämställdhets- och folkhälsopolitik. Sedan hon lämnade vården har hon sett hur mycket av det som hon ville förändra också har blivit av. Det är till exempel inte längre bara läkarnas livräddande insatser som räknas utan även omvårdnaden.

— Förr var sjuksköterska nästan inte en egen profession. Nu har vi en mycket större stolthet och värde, säger Gunvor G Ericson.

Hon har startat en personvalskampanj inför valet i höst med rubriken ”Kryssa en sjuksköterska till riksdagen” eftersom hon tycker att kåren kan lyfta vikten av det förebyggande arbetet och till exempel driva på frågor som betald specialist­utbildning.

Gunvor G Ericson tycker också att hennes yrkesbakgrund har varit till stor nytta som poli­-tiker, ändå lyser det inte ”sjuksköterska” när man går igenom hennes arbete i riksdagen. Hennes förslag handlar om så skilda ämnen som transfetter och traffickingoffer. Hjärtefrågorna är bättre skolmat, ökad jämställdhet och bättre hälsa. Inte vårdpersonalens löner och arbetsvillkor.

Själv framhåller hon arbetet med att driva igenom barnmorskornas rätt att utföra abort och att riksdagen 2011 beslutade att förbjuda transfetter, något som kan minska hjärtinfarkterna. Förbudet har dock ännu inte förverkligats.

Hur mycket kan man påverka som politiker?

— Mer än man tror! Bara man är ihärdig och har tålamod, säger Gunvor G Ericson.

Som ny, entusiastisk men oerfaren kan det dock vara svårt att veta i vilka trådar man ska dra och själv lärde hon sig under åren som lokal politiker i hemlandstinget Sörmland på 90-talet att ligga steget före. Det är inte bara på mötena i styrelsen och nämnder som besluten fattas utan långt innan, i samtal politiker emellan. Att skapa nätverk och opinion för sin fråga är strategier som slipas efter hand.

På regional nivå är det lättare att se det konkreta resultatet av sina ansträngningar, som till exempel när Gunvor G Ericsons parti tillsammans med fem andra partier 2004 var med och räddade akuten på Kullbergska sjukhuset.

— Efter många diskussioner lyckades vi bilda en majoritet i oppositionen och driva fram en konsekvensbeskrivning. Då hittade landstinget en annan lösning och akuten blev kvar.

Två år senare kom hon in i riksdagen — och en helt annan värld.

— Allt var annorlunda. Landstingen jobbar nära konkreta frågor, riksdagen beslutar om lagar och resultaten tar längre tid. Det är inte lika tydligt.

Vad säger dina forna kolleger till dig?

— Att vården förväntas göra så mycket mer och att det har blivit stressigare. Personalbristen är konstant och man stänger hellre avdelningar än betalar 25 000 kronor i ingångslön. Och så klart är sjuksköterskorna nyfikna på oss politiker och vill veta hur man kan påverka.

Ja, hur gör man det?

— Du kan absolut påverka, till exempel genom att skriva eller mejla till oss. Kontaktuppgifter till alla politiker finns på nätet och jag läser alla brev även om det är väldigt många och inte exakt alla får svar. Ett annat exempel är den öppna process som vi hade då partiprogrammet togs fram. Då fick alla skicka in förslag, även om man inte var miljöpartist. Nu inför valet kan man engagera sig som volontär och bidra med allt möjligt som att dela ut valsedlar.

Vad skulle du säga till en vårdanställd som ställer upp för första gången i valet i höst?

— Brinner du för en idé så ta chansen! Man kanske tror att det är jättemycket jobb, men det går att koncentrera i perioder. Nämndmöten i en kommun sker till exempel en gång i månaden. Börja i liten skala och fokusera på en fråga.

Livet som toppolitiker ligger långt ifrån hennes gamla vardag på sjukhuset — inte minst i lönekuvertet. Med en inkomst på 59 000 kronor i månaden tjänar Gunvor G Ericson mer än dubbelt så mycket som en vanlig sjuksköterska. Ändå hävdar hon att sjuksköterska fortfarande är hennes yrke, politiken är ett förtroende, och när vi talas vid har hon nyligen besökt sin gamla arbetsplats på Kullbergska.

— Förr när jag jobbade där tyckte jag att min verksamhet, intensivvården, skulle ha mest resurser. Nu har jag en helt annan helhetsbild och tycker att psykiatrin behöver mycket mer på grund av alla sjukskrivningar till följd av ohälsa. Som politiker måste man ta ställning till var resurserna behövs bäst ur ett samhällsperspektiv, inte ställa människor mot varandra.