I somras fick jag mycket tråkiga nyheter om en patient. Informationen nådde mig av en slump och berörde mig på flera plan, både privat och professionellt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle agera. Ninni på mottagningen bredvid blev min räddning. Vi kände bara varandra till namnet, men när jag mötte henne utanför personalköket hade hon förslag till en lösning. Hon gav mig verktyg att fundera i nya banor och fatta ett viktigt beslut. 


Etiska dilemman och svåra situationer tar aldrig slut i vårt yrke, detsamma gäller funderingarna kring vilka tjänster och inriktningar som passar en själv bäst. Den som gjort tio, tjugo eller trettio år på vårdgolvet är därför en guldgruva för den nyare arbetskamraten. När jag slänger ut en snabb fråga till tio sjuksköterskor svarar samtliga att de hade velat ha en mentor, bara en av dem har haft det. 



För ungefär ett år sedan sjösattes programmet Vårdförbundet Mentor. Syftet med projektet är att ge nya kolleger möjlighet att stöttas och utvecklas i sin profession och se möjligheter till framtida karriärvägar. Runt 160 personer sökte till de 60 platserna. Systemet med mentorer är långt ifrån praxis för de allra flesta i sjukvården, men mycket använt och välkänt i andra branscher. Inom till exempelvis teknikområdet, handel och finanser är det helt naturligt att nya medarbetare får hjälp av mer erfarna.


Mina kompisar i näringslivet berättar hur de deltar i årslånga mentorprogram, arrangerade av högskolan, arbetsgivaren eller på en bransch­övergripande nivå. Det finns alltid en ram runt programmen och kontrakt för hur träffarna och samtalen ska gå till. En vän i telekombranschen tycker att alla hennes program varit väldigt värdefulla. Hon har hittat nya angreppssätt på problem, hon har fått ett stort nätverk och hon har utvecklats som person.



Jag uppskattade alltid att växla några ord med en mångårigt mer erfaren kollega på min förra arbetsplats. Tyvärr träffades vi jämt i skiftet mellan kväll och natt, jag på väg hem för några timmars sömn och hon på väg in i salarna. Det blev ett strössel av vidareförmedlad kunskap i stället för ett systematiskt mentorsarbete. Synd, eftersom svåra situationer runt liv och död, och allt däremellan, är minst lika viktiga som näringslivets tuffa frågor.