Nda är så lycklig över att ha fått ett ”riktigt” deltidsjobb som vårdbiträde på förlossningen. För två år sedan satt hon som flykting i en båt på Medelhavet. Nu bor Nda i Västervik och deltar i Kalmar­landstingets satsning på snabbspår, med svenskstudier på folkhögskola och praktik i vården. Målet för henne är förstås att så snabbt som möjligt kunna återuppta sitt yrke i det nya hemlandet.


Allt fler landsting satsar på dessa snabbspår och regeringen ger extra pengar till Socialstyrelsen för att validera de nyanländas utbildningar.



Tidvis kan det i rapporteringen låta som om välutbildade flyktingar ska lösa vårdkrisen i landet. Kritiken är hård mot att det ska ta så lång tid att få klartecken att söka jobb i sitt yrke. 
Självklart är det viktigt att så mycket som möjligt underlätta för snabb introduktion på svensk arbetsmarknad. Ändå kan det aldrig bli en snabb lösning på vårdens problem. Att lära sig svenska för att självständigt kunna ansvara för patienter tar lång tid. Det krävs kompletteringar av utbildningar för att uppnå svensk standard.

Dessutom är det bara 360 sjuksköterskor från länder utanför EU som hittills i år ansökt om svensk legitimation, 34 barnmorskor, 103 biomedicinska analytiker och 21 röntgensjuksköterskor.

Varje färdigutbildad i de yrkena är ett välkommet tillskott i den svenska vården. Men vårdkrisen kräver andra lösningar.