Vårdförbundets kamp för hälsosamma arbetstider fortsätter. Under våren lämnade de 21 lokala avdelningarna nästan likadana yrkanden till landets kommuner, landsting och regioner. Viktigast är att alla som arbetar natt, helt eller delvis, får tid för vila och återhämtning. Kravet är att 10 timmars nattarbete ska räknas som 14 timmar.


— Det här är en avgörande fråga för våra medlemmars hälsa. Dagens schemaläggning för dem som arbetar på nätter ger inte den tid för vila och återhämtning som behövs, säger Ove Rang, chef för Vårdförbundets förhandlingsstrategiska avdelning.


Det finns forskning som visar att natt- och dagarbete i kombination är skadligt för hälsan. Det finns också en verklighet som rapporterar om sjuksköterskebrist och stängda vårdplatser. Sjuksköterskor säger upp sig för att de inte orkar mer.

Vårdförbundet har drivit frågan om ett centralt arbetstidsavtal sedan arbetsgivare började säga upp de lokala avtalen för ett par år sedan. Men i mars gav Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, nyvalda ordförande för förhandlingsdelegationen, Heléne Fritzon, ett tydligt besked. Arbetstidsavtal ska slutas lokalt, sa hon.

Vårdförbundet vill fortfarande ha en central reglering av arbetstiderna: tydliga och enhetliga skrivningar och ett kollektivavtal som inte ensidigt kan sägas upp av arbetsgivaren. Men när SKL gav kalla handen prövas i stället strategin med 21 likadana yrkanden.



De lokala arbetsgivarna har reagerat lite olika. Flera löser hellre sjuk-sköterskebristen med mer pengar än med kortare arbetstid för nattarbete. Region Östergötland satsar till exempel 80 miljoner kronor på sjuksköterskors löner. 50 av de 80 miljonerna läggs på ett bonussystem för sjuksköterskor i dygnet-runt-verksamhet, och ordföranden för regionstyrelsen kallar det en ”kraftfull och unik satsning”. Vårdförbundets ordförande i Östergötland, Helena Eriksson, är däremot kluven.


— Vi har lagt ett yrkande för nattarbete som innebär tid för vila och återhämtning, och blivit avvisade av arbetsgivaren med argumentet att det är för dyrt. Och så kommer det här. Även om pengar är bra hade vi önskat en mer långsiktig lösning. Vår erfarenhet är att tillfälliga satsningar blir just tillfälliga, säger hon.



Landstinget i Dalarna försöker också locka sjuksköterskor med mer kortsiktiga lönesatsningar för dem som arbetar i dygnet-runt-verksamhet. I likhet med Helena Eriksson hade Vårdförbundets ordförande i Dalarna, Kerstin Erlandsson, föredragit den mer långsiktiga lösningen: hälsosamma arbetstider. Samma sak gäller Norrbotten, där Vårdförbundets lokala ordförande, Erica Ohlsson, är besviken på att landstinget föredrarenskilda överenskommelser framför kollektivavtal med kortare arbetstid för alla som arbetar natt.


— Det är att gå bakåt i tiden. Dessutom borde det vara besvärligt att skriva avtal med varje individ, säger hon.



Eva Strandh, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Värmland, har haft åtskilliga samtal om arbetstider med arbetsgivare både i landstinget och i kommuner. Det har fört det goda med sig att arbetsgivarna har lärt sig mer om aktuell forskning kring hur nattarbete påverkar hälsan. Men något intresse av att sluta lokala arbetstidsavtal visar de inte.


Många går ner i arbetstid för att klara liv och hälsa. Det ser Eva Strandh som en sorts ofrivillig deltid.


— Det handlar om hälsa, men också om jämställdhet. Våra medlemmar ska inte behöva arbeta deltid för att heltid är för pressande. För att orka måste de sälja bort sina framtida pensioner, säger hon.


Så finns det arbetsgivare som tänker annorlunda. Region Halland har sänkt arbetstiden till 34 timmar i veckan för sjuksköterskor som jobbar minst 20 procent natt. Dessutom pågår projekt på iva i Halmstad där sjuksköterskor som jobbar både dag och natt får kortare arbetstid ju fler nattpass de tar. Greppet har blivit en succé och Vårdförbundets ordförande i Halland, Camilla Tellström, är nöjd.


— Regionen vill satsa på hälsosamma arbetstider och jag hoppas att de goda exempel som finns här ska sprida sig, säger hon.



På iva i Halmstad har de inte längre några problem att få nattpersonal. Det har inte heller Region Gävleborg haft på länge. För tio år sedan slöts ett lokalt avtal där, som alltså kan sägas upp av arbetsgivaren, om en kvot som till och med ligger något högre än den på 1,4 som Vårdförbundet yrkar.


— När avtalet tecknades var det många som var missnöjda med att rätten till ob-ersättning under vardagsnätter togs bort, men efter en tid var uppskattningen över den kortare arbetstiden viktigare. ”Hur har vi kunnat ha det på något annat sätt”, sas det, berättar Anna Bergström, Vårdförbundets ordförande i Gävleborg.



En viss mjuknande attityd hos arbetsgivaren tycker sig Vårdförbundets ordförande i Skåne, Mats Runsten, se.


— Regionen har haft en hårdnackad inställning till att de som jobbar natt ska jobba färre timmar i veckan, men nu är de mer intresserade av att föra sådana samtal. Det är svårt att behålla personal på sjukhusen och sjukskrivningstalen skjuter i höjden. Arbetsgivaren inser nog att något måste göras, säger han.


I mitten av december hoppas han att det ska finnas ett kollektivavtal om nattarbetstider — underskrivet av Vårdförbundet och Region Skåne.



Och om ni inte kommer överens?


— Då är det upp till förbundsstyrelsen att avgöra om huvudöverenskommelsen sägs upp.