Vem ska snabbast få tid på vårdcentralen? Vilka patienter ska få ta del av de dyraste och modernaste behandlingarna? Vad får vården kosta i relation till nyttan?


Svåra val som vårdpersonal ständigt brottas med. För sjuk­­sköterske­­stu­denten Alexander Busk kommer det sannolikt att dröja innan han själv förväntas fatta prioriteringsbeslut.



Han har börjat på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet i höst. I stället för att kickstarta med anatomi eller omvårdnad inleds utbildningen med en kurs om hälsa, etik och lärande där prioriteringskunskap ingår.


Studenter som läser till arbetstera­peut, biomedicinsk analytiker, fysio­terapeut, logoped, läkare och sjuksköterska har arbetat utifrån verklighetsbaserade fall, de har fått vrida och vända på prioriteringsbegreppet. I tvärprofessionella grupper om åtta studenter får de formulera egna frågor och ta reda på så mycket fakta som möjligt, så kallad problembaserad inlärning. 



Barbro Krevers, docent och projektledare vid Prioriteringscentrum i Linköping, menar att det är viktigt att tidigt börja fundera över vilken effekt given vård har och vilka resurser det kostar.


— Vi vill skapa ett slags raster i huvudet på studenterna. Vården har begränsade resurser och det här är frågor som alla professioner inom den måste förhålla sig till, säger hon. 


Tanken är att studenterna tidigt ska få redskap att hantera svåra val i vården. De får lära sig och tillämpa de etiska principer som gäller för prioritering och resursfördelning i svensk hälso- och sjukvård, allt enligt riksdagens riktlinjer. Kunskaper som hjälper studenterna att navigera i prioriteringsdiskussionen.


Ett av kursmomenten är att titta på hur vården av patienter med bröstcancer fungerar i landet. Trots att Alexander Busk arbetat fem år som undersköterska inom äldrevården hade han aldrig kunnat drömma om att det skulle finnas så stora regionala skillnader. 


— Jag visste inte att vården kunde vara så ojämlik i Sverige utan tog för givet att det inte spelar någon roll var man bor för hur snabbt eller hur mycket vård man får, säger han.



Nu väntar en ny kurs för Alexander Busk, men mot slutet av de tre åren på sjuksköterskeprogrammet kommer prioriteringskunskap igen. Då kommer han troligtvis att ha med sig egna exempel på vårdens svåra val. Det ser han fram emot.