Läget på akuten vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har varit ansträngt under lång tid. I dag saknas minst 30 av 130 sjuksköterskor.


De allra flesta har slutat på grund av arbetsmiljön, som minst sagt fastnat i en negativ spiral. Övertid och beordrade dubbelpass har blivit vardag, men det har ändå inte räckt. Från i somras har barnakuten hållits stängd nattetid för mindre akuta patienter.


Samtidigt pågår en tillsyn eftersom Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, anser att det finns flera patientsäkerhetsrisker, bland annat kopplat till kompetensförsörjningen. En del av dem som anställts är nyutexaminerade och har ännu inte fått sin legitimation.


Ledningen på akuten har insett att det behövs drastiska åtgärder för att vända utvecklingen. Med två dagars varsel kallades Vårdförbundet och Kommunal till ett extra samverkansmöte den 23 oktober.


— Jag trodde att de skulle stänga ytterligare delar av akuten. I stället fick vi veta att sjukhusledningen godkänt ett pilotprojekt om förkortad arbetstid, säger en märkbart glad Liv Andersson, huvudskyddsombud för Vårdförbundets centra Huddinge.



Enligt förslaget blir det nya heltidsmåttet 32,2 timmar per vecka i stället för 38,25. Ett villkor är att personalen ställer upp på tjänstgöring varannan helg, i stället för två helger av fem, som gäller i dag. Den som inte vill eller kan jobba fler helger har rätt att stanna kvar på nuvarande schema.


De som redan i dag har kortare arbetstid för att de jobbar ständig natt eller treskift kan i stället komma att få ett lönetillägg, men förhandlingar pågår om detta.



Caroline Kevin, tillförordnad vårdchef, berättar att förslaget redan har lett till en förbättrad stämning bland personalen.


— De känner att det blir mer tid för återhämtning nu. Personalbristen har slitit på många. Vi hoppas även att detta ska kunna attrahera nya sjuksköterskor. Vi behöver anställa ett 30-tal och kommer att gå ut med annonser inom kort.


Att åtgärderna kommer först nu beror enligt Caroline Kevin på att de är något kontroversiella.


— Även om jag tycker att det här är rätt så påverkar det, och skapar lite oro, i övriga landstinget. Nu var situationen så allvarlig att vi behövde göra något radikalt. Självklart hade det varit bra om det kommit tidigare men nu får vi blicka framåt, säger hon.


Förslaget omfattar både Vårdförbundets och Kommunals medlemsgrupper. Pilotprojektet pågår mellan den 18 januari och 31 december 2016. Någon gång i september görs en utvärdering, först efter det tas beslut om förändringen ska permanentas.



Sinikka Isoaho, sjuksköterska på akutmottagningen och förtroendevald för Vårdförbundet, är väldigt glad över att det äntligen händer något som kan ge personalen arbetsro. Hon har fått se sin beskärda del av yngre kolleger som gråter och säger att de inte orkar mer. Ändå vill hon framhålla några risker och problem med förslaget.


— Om vi jobbar varannan helg behövs inte lika mycket personal. Det innebär att vi inte kommer ha någon som helst övertalighet som möjliggör kompetens- och verksamhetsutveckling. Dessutom blir det dyrare att vara sjuk eller ledig eftersom kvoterna beräknas utifrån antal arbetade pass, säger hon.


Ytterligare ett problem är att patienterna ofta blir kvar länge på akuten, då avdelningarna har brist på vårdplatser.


— Därför borde de få minst lika bra villkor som vi nu diskuterar. Det är en förutsättning för att kunna locka personal och öppna vårdplatserna, säger Sinikka Isoaho.



Utöver arbetstiderna har ledningen för akuten presenterat ytterligare åtgärder för att stabilisera bemanningen:


  • Sommarens bonus för övertid blir kvar tills den nya arbetstidsmodellen börjar gälla.

  • Karolinskas kompetensmodell kopplas till lön. Erfarenhet ska märkas i lönekuvertet.