Katarina Almskog arbetade i flera år i det hon kallar bro-yrket mellan sjuksköterskor och läkare i USA. Där kan sjuksköterskor gå vidare­utbildningar till superspecialister, så kallade advanced registered nurse practitioners. Dessa avancerade specialistsjuksköterskor har en högre akademisk utbildning med betydligt mer klinisk träning än svenska specialistsjuksköterskor.



Efter sin 2,5-åriga masterutbildning till avancerad specialistsjuksköterska i anestesi fick Katarina Almskog en legitimation och certifiering. Det ger rätt att ordinera anestesier och arbeta självständigt utan anestesi­läkare. På amerikanska landsbygden är det ofta helt nödvändigt för att operationer ska kunna utföras. Anestesiläkarna räcker långtifrån till. Bakom nurse practitioners finns alltid en ansvarig läkare eller ibland tandläkare som är medicinskt ansvarig. Hen behöver inte finnas i samma lokal eller ens i samma trakt. 


Läkarbristen i den vidsträckta glesbygden är också bakgrunden till att yrket infördes inom olika specialiteter. I dag finns många vårdcentraler som både är ledda och bemannade med enbart nurse practitioners. De undersöker sina patienter, ställer diagnoser, ordinerar prover och röntgen, och även läkemedel.


Forskning visar att det fungerar utmärkt, patienterna är till och med mer nöjda med vården hos sina nurse practitioners än motsvarande vård hos läkare.



Det finns även nurse practitioners på majoriteten av alla sjukhus, inom specialistområden som pediatrik, psykiatri, intensiv- och akutvård. Anestesisjuksköterskan Katarina Almskog valde storstaden Miami och ett av de största sjukhusen i USA, det statliga Jackson Memorial Hospital, som arbetsplats, där hon arbetade tillsammans med anestesiläkare. Sjukhusets transplantationscentrum hör till världens största. Hon tillhörde under sin tid där två olika jouranestesiteam, ett för lever- och multiorgantransplantationer och senare för hjärtoperationer på barn, också de allra minsta.


— Den minsta bebis mitt team sövde vägde 485 gram.



För Katarina hörde det till vardagen att förutom sövningar, lägga centrala venkatetrar, epidurala och spinala ryggblockader, samt göra pre- och postoperativa bedömningar, något endast läkare gör i Sverige. När hon ansvarade för uppvakningsavdelningen under jourtiden ordinerade hon de läkemedel, prover och konsultationer som situationen krävde.


— Jag saknar det nu när jag är tillbaka i Sverige. Jag har en gedigen kompetens och är väl förberedd att stå på egna ben. Här får jag inte alls göra lika mycket.


Hon tycker att det är hög tid att hennes nivå av specialistsjuksköterskeyrket införs i Sverige.


— Det skulle förbättra för patienterna och kanske förkorta väntetiderna. Det är en naturlig utveckling av kunskap och ansvar för vår profession. Dessutom var löneutvecklingen oerhört mycket bättre i USA än här.


Vad är en nurse practitioner?
Enligt Internationalla sjuksköterskeförbundet, ICN, är en nurse practitioner eller advanced practice nurse en legitimerad sjuksköterska som har förvärvat expertkunskap och färdighet för komplext beslutsfattande, klinisk kompetens för utökad praktik, samt egenskaper utifrån sammanhanget och/eller landet där hen har betyg för att praktisera. En masterexamen rekommenderas som grundnivå.

Var finns de?
I USA, Storbritannien, Kanada och Australien men också i Frankrike, Belgien, Holland och Finland. I omkring 70 länder finns nurse practitioners etablerade, eller så undersöks möjligheten att införa rollen. Den akademiska nivån, utbildningen och legitimations­kravet ser olika ut i olika länder. Vissa utbildningar liknar de svenska specialistutbildningarna, men de flesta är mer avancerade. I USA finns 192 000 legitimerade advanced practice nurses.

Finns de i Sverige?
I Sverige saknas titeln och legitimationen. Men försök görs med utbildningar på masternivå i omvårdnad och rollen kallas efter det avancerad specialistsjuksköterska, eller avancerad klinisk sjuksköterska.