Ett misstag på jobbet som inhyrd sjuksköterska gjorde att medlemmen blev avstängd från sitt arbete. Det hade hon inte blivit om hon varit anställd, bedömer Pia Molander, ombudsman för Vårdförbundet i Östgötaregionen. Hon startade en genomgång av de upphandlade bemanningsbolagen i Region Östergötland och fann att fyra av åtta saknar kollektivavtal.

Under förra året var en ökande andel av sjuksköterskorna på regionens arbetsplatser inhyrda och kostnaderna steg från 8 till 21 miljoner kronor. Deras arbetsmiljö, liksom att få en bra introduktion i arbetet tar regionen ansvar för, förklarar Mats Uddin, Östgötaregionens HR-chef, men anställningsvillkoren kontrolleras inte.

”Vi har inget arbetsgivaransvar för dem”, säger han, och framhåller att det också är individens eget ansvar var man tar anställning.

— Känner någon att de har en arbetsgivare som inte ställer upp, då kan de alltid byta till Region Östergötland och börja jobba här, säger Mats Uddin.

Till Vårdförbundet i Östergötland hör allt fler medlemmar av sig som jobbar för privata företag utan kollektivavtal och har fått problem. Det kan handla om tjänstepension som inte betalats ut som den ska eller otydliga villkor vid avvikelser.

När det gäller hyrsjuksköterskan som gjorde ett misstag förhandlade Vårdförbundet med bemanningsbolaget. Det slutade med att hon fick ekonomisk ersättning för förlorade arbetspass och erbjudande om ett nytt uppdrag. I en annan del av landet hade hennes skydd kring anställningen kanske sett annorlunda ut. Åtminstone i Region Skåne.

Där har man valt att gå längre i sina krav på bemanningsbolag. Lagen om offentlig upphandling och principen om likabehandling sätter stopp för att begära kollektivavtal. Men att kräva kollektivavtalslika villkor är fullt möjligt, och just det gör Region Skåne.

Inför sommaren 2014 fördes lönenivåer, försäkringar, pensionsinbetalningar – och tydlig redovisning av detta – upp på kravlistan. När till exempel bemanningsbolaget Orange, med sjuksköterskor från Ungern och Lettland, tidigare anlitats har deras villkor ifrågasatts. Nu tvingades företaget leva upp till varje krav i upphandlingen.

Både regionen och Vårdförbundet i Skåne, som legat på för hårdare krav, är nöjda. Den ändrade attityden beror på ett tydligt politiskt uppdrag att vid inköp ta ansvar och ställa både sociala krav och miljökrav för att bidra till en hållbar utveckling. Trots att bemanningsföretagen har det faktiska arbetsgivaransvaret ser därför HR-avdelning det numera som självklart att ha koll på hyrsjuksköterskornas anställningsvillkor.

— De ska befinna sig i vår verksamhet och då tycker vi att det är viktigt att de har ett skyddsnät med försäkringar, lön och andra villkor i nivå med våra egna sjuksköterskors, säger Carina Wirth, chef för HR-utvecklingen i Region Skåne.

Den inställningen är ännu ganska ovanlig, men allt fler offentliga verksamheter vill ta större social hänsyn i sina upphandlingar, enligt Lisa Sennström, Konkurrensverkets sakkunniga.

Från EU har Sverige fått kritik för att offentliga myndigheter är onödigt rädda för att göra fel vid upphandlingar. Ett EU-direktiv som visar på möjligheterna att ställa krav antogs förra året och nästa vår ska det bli svensk lag. Men i praktiken kan alltså offentliga arbetsgivare redan i dag begära kollektivavtalsliknande villkor hos företag som anlitas, något som Konkurrensverket nu tar fram ett vägledande dokument kring.

Nästa år löper stora ramavtal med bemanningsbolag ut både i Skåne och i Östergötland. Då återstår att se hur stort ansvar de tar för hyrsjuksköterskornas villkor i nya upphandlingar.


SÅ KAN FACKET PÅVERKA:
Vid upphandling av bemanningsbolag ska facket kopplas in i god tid, enligt medbestämmandelagen (§ 11 och 38). Facket kan göra mycket för att få offentliga arbetsgivare att se sin möjlighet till socialt ansvar och att kräva kollektivavtalslika villkor.
Läs lagtexten:
http://korta.nu/mbl