Även vårdpersonal kan vara kategorisk — till och med fördomsfull. Kanske ofta utan att vara medveten om det. En del i den certifiering som ger kunskap om homo-, bisexuella och transpersoner är att våga konfrontera sig själv med sina fördomar.

— När jag hörde att vi skulle gå en utbildning och bli certifierade var jag först motståndare till det. Jag tänkte lite naivt att en vårdande själ vill göra gott och i det ingår ett bra bemötande. Nu har jag insett att det inte är så enkelt, säger Jenny Eriksson, sjuksköterska på lasarettet i Enköping.

De har utmanat sig själva. Personalen på medicinmottagningen har gått i skola hos Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, och blivit landets första hbt-certifierade sjukhusmottagning. De fick sitt diplom förra våren. Sedan dess har flera mottagningar gått utbildningen och planen är att 2016 ska diplomen hänga över hela lasarettet.

Gruppen består av tolv sjuksköterskor och även om inte alla ropade ”jippi” var de flesta positiva till att gå en utbildning om förutsättningslöst bemötande.

— Nu när hela sjukhuset står inför att bli hbt-certifierat finns det förstås de som inte är helt bekväma med det. En del säger till exempel: ”Vi bemöter ju alla lika”. Men det här handlar om att respektera att alla inte är lika, säger Catharina Landstedt, avdelningschef på medicinmottagningen.

Sjuksköterskorna Jenny Eriksson och Ylwa Blomkvist tycker att utbildningen har gett dem nya insikter, men möter också kolleger som är mer avvaktande.

— Det finns de som inte känner sig helt bekväma med att påminnas om att alla inte är lika, säger Ylwa Blomkvist.

Alla som inte är lika är heller inte helt bekväma med att ständigt, eller återkommande, påminnas om att de inte ingår i en norm för hur man ”borde vara”. Jenny Eriksson har lärt sig att även om mannen som är patient har en partner är det inte säkert att det är en hustru. Numera frågar hon: ”Kan jag ringa din partner?”

Samma sak gäller när två kvinnor kommer till mottagningen. Att utgå ifrån att de är mor och dotter eller två väninnor är obetänksamt, har de lärt sig. De har också lärt sig att inte förutsätta att det finns en fru inblandad när de talar med en manlig patient om sex- och samlevnad efter en hjärtsjukdom.

— Hbt-personer är en grupp som ofta blir missförstådd i vården, men det gäller andra minoriteter också. Att gå en utbildning som lär ut normkritiskt tänkande ökar vår medvetenhet om andra diskriminerade gruppers utsatthet också, säger Catharina Landstedt.

”Här är alla lika.” Det är en bild man kan ha av sin egen arbetsplats och när Vårdförbundet, i samband med ett genusprojekt, gjorde en undersökning av inställningen till normer bland medlemmarna var det många som i de öppna svaren angav just det. På medicinmottagningen i Enköping arbetar nästan bara kvinnor.

— Diskussionerna i fikarummet har nog varit lite enahanda. För många skämt om hur män är, till exempel. Det blir lite pinsamt när en manlig läkare kliver in i rummet. Men sådant har upphört i och med RFSL:s utbildning, säger Ylwa Blomkvist.

Numera reflekterar de över sitt bemötande mot patienter, över hur de är mot varandra och också över tidningar och informationsmaterial finns ute i väntrummet. Det har visat sig att även broschyrer är utformade enligt en vit heteronorm.

— När vi började gå igenom hur de var illustrerade blev det tydligt att det var med vita, medelålders heterosexuella par. Inga homosexuella, inga etniska minoriteter. Vi har gjort dem som står bakom informationen uppmärksamma på det, säger Jenny Eriksson.

De tar inte lika mycket för givet längre. Det gäller inte bara bemötandet av homo-, bisexuella eller transpersoner. Det gäller alla patienter och alla diskrimineringsgrunder.

— Det är som om säcken knyts ihop efter fjärde utbildningstillfället när man får syn på sina fördomar. Nu kan jag inte förstå att hbt kan väcka sådana känslor, närmast aggressivitet — både bland personal och allmänhet, säger Ylwa Blomkvist.

Kanske är det känsligt för att det sätter fokus på sexualitet — även den egna, funderar de. Det finns bögskräck, invandrarskräck och all möjlig skräck därute.

Fast egentligen är det så självklart. Bra bemötande ingår i professionaliteten och om det brister måste man tänka om.

— Vi har fått verktyg för att kunna göra det, säger Jenny Eriksson.

Lyhördhet är ett av verktygen.

— Det är sällan patienter pratar direkt om sin sexuella läggning. De kanske säger något i stil med ”jag kanske inte är som alla andra”. Nu uppfattar jag det och följer upp. Det gjorde jag inte tidigare, säger Ylwa Blomkvist.

Utbildningen har varit en ögonöppnare. Personalen på medicinmottagningen ansåg sig vara tillåtande. I dag har de ett diplom på att de är det.