Under fem månaders tid gick Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, runt på avdelningar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och samlade in kräkvirus från patienter, sängar, bord, tvättställ och från tjocka lager av damm som samlats ovanpå skåpen.


— Jag blev förvånad över att hitta så mycket norovirus överallt på vårdavdelningarna, säger han.



Sedan några år forskar Tomas Bergström om hur patienter och personal smittas på sjukhusen vid utbrott av vinterkräksjuka.


— Det här är ett stort problem för sjukvården och personalen som är utsatta för en massiv smittorisk. På de värsta avdelningarna insjuknar varannan anställd.


Helt uppenbart är den största risken hanteringen av avföring och kräkningar, särskilt på avdelningar där det finns gamla och demenssjuka. Men Tomas Bergströms forskning visar att det finns stora mängder norovirus överallt i patientsalarna när det pågår utbrott av vinterkräksjuka. På vissa ytor kunde det vara lika mycket virus som i avföringsprover från smittade patienter. Frågan är om det beror på att viruset är extremt livskraftigt, eller om det handlar om att städningen är dålig.


Eftersom det inte finns några möjligheter att odla norovirus i laboratorier går det inte att vara helt säker på att de stora mängder virus man hittat på möbler och i damm är livskraftigt och kan föröka sig, men de analysmetoder som finns talar ändå för att det är så, enligt Tomas Bergström.


— Därför vill vi nu gå vidare med en interventionsstudie för att se om kraftigt förbättrad städning skulle minska antalet smittade bland patienter och personal.



En enkätstudie med vårdpersonal pågår. Forskarna undersöker också vilken typ av norovirus det handlar om på olika ställen.


— Vi har sett att varje vårdavdelning har sitt eget utbrott, det är inte en och samma virustyp över hela stan. Det stärker bevisen för att det här är något som sprids på vårdavdelningarna och att personalen blir smittad på jobbet — inte att de blir smittade hemma eller på bussen och tar med sig viruset till jobbet.


Vissa drar karensdagar
Det är olika regler som gäller — kolla med din arbetsgivare.

Personal med symtom skickas hem utan karensdag och kan återgå i tjänst efter 24 timmar utan symtom. Det är vad som gäller om du arbetar i Stockholms läns landsting, enligt handlingsprogrammet för hur calicivirus ska hanteras.

Annars skiljer sig reglerna åt mellan de olika landstingen, regionerna, kommunerna och de privata vårdföretagen.

  • En del drar en karensdag första dagen du är sjuk, andra inte.
  • De flesta har krav på att du ska stanna hemma även sedan du blivit symtomfri, men det kan variera mellan 24 och 48 timmar.
  • Är du avstängd på grund av smittrisk och anställd inom kommun, landsting eller region ska du enligt avtal behålla din lön under den tiden. Är du privat­anställd måste du själv göra upp med din chef om detta.
  • De flesta arbetsgivare har också bestämmelser om att personal inte ska hantera livsmedel ett visst antal dagar efter att de kommit tillbaka efter sjukdom.


Förbundet kräver lön:
Vårdförbundet arbetar för att arbets­givarna ska ta sitt ansvar.

Kongressen 2014 gav Vårdförbundet i uppdrag att jobba för att den som smittas på arbetsplatsen ska slippa karensdag. Frågan är bara hur man snabbast når resultat.

Karensdagen är beslutad av riksdagen och lagstadgad i sjuklönelagen. I dagsläget finns det inget som pekar på att det är möjligt att få igenom ett beslut om att ta bort den helt. Däremot kan det finnas andra vägar att gå, enligt Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet.

— Vi får nog svårt att ändra hela systemet, men däremot kan vi arbeta lokalt för att få arbetsgivarna att stå för att anställda får vara hemma med lön även första sjukdagen när de smittats på jobbet, säger han.

Vårdförbundets lokala avdelningar har kommit olika långt i frågan. Men de har på sin dagordning att kartlägga vad som gäller på olika arbetsplatser och driva frågan i samverkan med arbetsgivarna och i kontakter med lokala politiker.