Smärtfri steg för steg

Kvalitetsstämpel. På Garnis rehab­center finns ett helhetstänkande. Här lär sig Martin att träna rätt.?

Precis som kompisarna höll Martin Harming sig aktiv i tonåren, cyklade, simmade och styrketränade. Han försökte alltid hänga på och kände inte efter så mycket.

?Nu är han 39 år och den cp-skada han fick när han föddes ger sig mer och mer till känna.?

— Jag blir allt svagare och stelare i höger sida. För att gå har jag alltid fått jobba hårt och snedbelastat kroppen. Det sliter och jag har problem med smärta.?

Nu är han på Garnis rehabcenter i Boden och i gång med styrketräning som är anpassad till hans behov och inte triggar några ”nålpunkter”. Det fungerar inte perfekt men tillräckligt bra. Lite ovilligt sitter han ibland i rullstol för att avlasta sin ömma ländrygg. Att det är viktigt att ta sig tid att vila när det gör ont, är en värdefull lärdom.

?— Jag skulle ha dragit i nödbromsen för flera år sedan.

?Efter många års heltidsarbete i butik tog orken slut. Ryggen smärtade och ingenting var roligt längre. Hela han var trött och tvingades inse att han inte kunde fortsätta som tidigare, kroppen protesterade. Med två små flickor och en hund hemma är det frustrerande för honom när orken för lek och fritid inte räcker till, mycket vilar på hans sambo. ??

På rehabcentret får Martin Harming information, träning och hjälp med hur han ska hantera smärta och trötthet. Han börjar inse att kroppen behöver vila för att orka och fungera och har lärt sig att med avslappning snabbt gå ner i varv, det avleder tankarna så att han lättare kan somna.

?Den hjälp med smärtan och rörligheten som han nu får hade han behövt långt tidigare — men då visste han inte att den fanns. Nu är det mjukstart som gäller på morgonen. Försiktigt vrider han bort låsningar i ryggen och försöker hålla den i rörelse så att det inte låser sig igen. Han har lärt sig att avlasta kroppen med rullstol och kryckkäpp, men använder dem bara om han måste.?

Till Garnis rehabcenter kommer personer med neurologiska sjukdomar eller skador, kognitiva svårigheter och personer med långvarig godartad smärta. Garnis har gjort ett gediget kvalitetsarbete och är i dag ackrediterade av kvalitetsinstitutet Carf (se faktaruta). Ett besök här börjar med att en sjuksköterska skriver in varje patient. Tillsammans går de igenom bland annat eventuell allergi, sjukdomar, läkemedel, urinvägar och mage-tarm samt gör en fallriskbedömning. Sjuksköterskan berättar om patientens rätt till ett respektfullt bemötande — och att de förväntar sig detsamma tillbaka — delaktighet i planering och beslut som rör den egna rehabiliteringen och ett aktivt deltagande.??

Personalgruppen med hälsovägledare, kurator, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har i flera år arbetat intensivt med att säkra kvaliteten i verksamheten. Det har också gett ett mer personcen­trerat arbetssätt.

?Under den första rehabperioden sätter patienten med stöd av rehabsamordnare mål för sin rehabilitering, som dokumenteras. Det blir den rehabplan som patienten har med sig under hela perioden och som utvärderas regelbundet.?

Teamet är noga med att ha dagliga uppföljningar, de reflekterar över vad som har gått bra och vad som kan göras annorlunda. Problem hanteras direkt. ?

Sjuksköterskorna har lektioner i grupp för patienterna om läkemedel, blåsa, tarm, sexualitet och sömn samt levnadsvanor, kost och livsstil. Utifrån patientens önskemål vägleder de, informerar och ger kunskap för att stödja patientens tilltro till egenvård och eget ansvar för sin hälsa. Behövs läkare tar de kontakt med Sunderby sjukhus. ??

— Rutinerna för hela rehabprocessen är tydliga, var och en vet exakt vad den ska göra. Till exempel hur remissbedömningen går till, hur patienterna kallas, vad sjuksköterskan respektive vad rehabsamordnaren frågar liksom hur och vad vi dokumenterar, säger sjuksköterskan Erica Boman.

?Efter två veckor åker patienten hem och jobbar med målen. Fyra till sex veckor senare väntar en andra rehabperiod med utvärdering och kanske justering av målen. Därefter avslutas rehabplanen och patienten får en ny plan med sig hem.

?Efter tre månader kontaktar rehabteamet de patienter som önskar det per telefon och då utvärderas den rehabplan som gjordes när patienten skrevs ut.

??För förskolläraren Solbritt Andersson Strandberg betyder rehabcentret mycket. Hon var i full gång på jobbet när kroppen en dag sa ifrån med kraft. Orsaken till smärtan visade sig vara artros och en arbetsskada. Eftersom hon så gärna hade velat komma tillbaka till arbetet som förskollärare, kom beskedet om att det inte är möjligt som en stor sorg.

?Men här känner hon sig väl omhändertagen. ?

— Vi som har liknande besvär har blivit som en liten familj och ger varandra råd och stöd. När andra känner likadant blir man trodd, säger hon. ?

Hon uppskattar mycket att ha fått hjälp att lyssna inåt.?

— Då blir jag snällare mot mig själv.?

En del förmågor har Solbritt Andersson Strandberg förlorat på grund av värk, men nu ska hon prova pilates och hoppas på en bra vardag ändå.