Sedan länge använder sjuksköterskor ofta vändscheman, med tidsintervaller och viloställningar. Men det saknas forskning bakom riktlinjerna.


— Tidigare rutiner har framför allt varit baserade på evidens som hämtats från djurstudier och traditioner från 1960-talet, säger Ulrika Källman, som driver det trycksårsförebyggande arbetet på Södra Älvsborgs sjukhus.


Nu har hon forskat om olika aspekter av vändscheman och lagt fram sin avhandling vid Hälsouniversitetet i Linköping. Trycksår bildas i alla situationer där huden utsätts för långvarigt tryck och cirkulationen i området är försämrad. Äldre och rörelsebegränsade tillhör riskgrupperna och kan inte alltid göra lägesändringar på egen hand.


— Ibland tar det bara några timmar innan ett trycksår uppstår, men när det väl har kommit kan det ta lång tid att läka. Det gör ont för patienten och är resurskrävande för vården.



Vilka lägen förebygger mest?
— Blodflödet varierar beroende på ställning. Den mest fördelaktiga ställningen är att ligga tippad åt sidan med 30 graders lutning.


Ulrika Källmans forskning visar också att de läkemedel patienten har ordinerats kan ha betydelse för rörelseförmågan. Hon hoppas nu att hennes forskning ska bidra till framtida riktlinjer kring hur vändscheman kan och bör utformas.