De som är bärare av ESBL-bildande tarmbakterier och söker sjukvård upplever personalens sätt som respektlöst, med nonchalant attityd. De tycker att personalen är okunnig och att informationen brister. Det visar Susanne Wiklunds avhandling från Karolinska institutet.


— Patienterna var djupt missnöjda. Antingen fick de ingen information eller så upplevdes den som dålig, säger hon.



När patienter inte vet hur de ska förhålla sig till sitt bärarskap praktiskt i vardagen, hittar de egna — ibland överdrivna — lösningar och åtgärder.


— Det begränsar deras liv. En del vågar inte umgås eller träffa sina barnbarn. Andra inför strikta städrutiner hemma. De behöver höra att de kan fortsätta leva som vanligt, men vara noga med handhygienen.


I studien framkommer att vårdpersonalen har fått dem att känna sig stigmatiserade genom att klä sig i skyddsutrustning med förkläde, handskar och plasttossor på fötterna, bara för att komma in i rummet för ett samtal. Någon vågade inte servera på vanligt porslin utan kom in med en papperstallrik.


— Trots att vi nu har haft problem med resistenta bakterier länge vet personalen inte alltid vad som gäller. Det är de basala hygienreglerna, samma för alla patienter.



ESBL smittar genom att vi får in tarmbakterier i munnen, oftast genom föroreningar på händer eller mat, så kallad fekaloral smitta. En studie från Finland har visat att nästan hälften av resenärerna till södra Asien bar på ESBL i tarmen när de kom hem.

Susanne Wiklunds forskning visar att svenska resenärer är omedvetna om smittorisken. I enkäten till 95 friska resenärer framkom att de på grund av okunskap utsatte sig för risker, genom att exempelvis borsta tänderna eller skölja frukt med förorenat vatten.


— En tredjedel av bärarna har inga symtom när de kommer hem. De kan, utan att veta om det, sprida ESBL vidare.


Susanne Wiklund tycker att informationen till svenskar vid resor till högriskländer måste bli bättre.



Hon har i avhandlingen också gjort en delstudie om hur vårdpersonal upplever att vårda personer som bär på ESBL. Personalens rädsla handlade ofta om att själv bli smittad, eller ta med smitta hem till familjen. Rädslan och okunskapen gjorde att personalen ibland tog till alltför omfattande hygienåtgärder.


— Men sjuksköterskebrist, stress och överbeläggningar gör att de inte alltid hinner följa hygienriktlinjer.