De särskilda vårdåklagarna runt om i landet har som uppdrag att utreda brott som hör samman med yrkes­utövningen inom vården. 


Vårdfokus har tittat närmare på
hur många anmälningar som gjorts
och hur många som lett till åtal. 


Under tre år har de till exempel utrett följande misstänkta brott: 


  • 54 om tjänstefel — 1 har gått till åtal

  • 23 om bruten tystnadsplikt — 2 har gått till åtal

  • 15 om vållande till kroppsskada 
eller sjukdom — 2 har gått till åtal

  • 12 om vållande till annans död 
— 1 har gått till åtal



Anmälningarna kommer ofta från allmänheten, inte sällan från patienter som anser att allvarliga fel har begåtts. Men även Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och arbetsgivare kan anmäla misstänkta brott.


Av Vårdförbundets yrkesgrupper har ingen under den här tiden åtalats för något allvarligare brott, som vållande till annans död eller brott mot tystnadsplikten. Det enda fallet av vållande till annans död som behandlats i domstol gällde en läkare i Eksjö. Han åtalades efter en långdragen förlossning där barnet dog och mamman fick allvarliga skador. Rätten var kritisk mot läkarens agerande men domen blev friande, både när det gällde vållande till annans död och vållande till kroppsskada.


De två åtalen om brott mot tystnadsplikten har olika karaktär. Det ena gällde en läkarsekreterare som förde vidare uppgifter om sitt ex nya sambo, det andra rörde en läkare som i tron att en patients katt for illa gav länsstyrelsen uppgifter om patienten. 


För tjänstefel har en psykiater dömts till dagsböter efter att ha låtit bli att göra en anmälan till socialtjänsten.



Chefsåklagaren Gunnar Brodin i Örebro, med det samlade ansvaret för vårdåklagarnas arbete, tycker inte att det är konstigt att så få åtal har väckts. 


— Misstag i vården är i sig inget brott, de ska prövas av andra instanser, som Ivo. För att vi ska pröva saken i domstol krävs ett uppsåt, en straffbar handling, säger han.

Dominerande bland ärendena som vårdåklagarna utreder är dataintrång. Över 1 000 brottsmisstankar har utretts och lett till åtal. Men ofta står en person för en rad dataintrång, som den sjuksköterska som nyligen dömdes för att ha läst 375 journaler olovligen. Det blev en villkorlig dom och skadestånd på 5 000 kronor till varje brottsoffer, totalt nästan 1,9 miljoner kronor. 


Gunnar Brodin anser inte att de ofta ganska odramatiska dataintrången behöver vårdåklagarnas specialistkompetens och har bett riksåklagaren att ta bort fallen från dem.



Behövs speciella vårdåklagare över huvud taget? Bortsett från dataintrången har det ju visat sig vara ganska få fall under de här tre åren.


— Ja, det gör det. Framför allt vid de mest kniviga målen, som till exempel förlossningen i Eksjö. Tack och lov är de ärendena få.