I en tid då ambulanspersonal allt oftare ställs inför hotfulla situationer och risken för terrordåd bedöms som förhöjd duger det inte att bara ha ambulanspersonal som ska stå utanför i den säkra zonen. Det anser bland andra Dan Gryth, överläkare och chef för den prehospitala- och katastrofmedicinska enheten vid Karolinska universitetssjukhuset. Vid till exempel en skolskjutning kan skadade barn ligga och förblöda utan att få hjälp av sjukvårdspersonal.



När en ung man i höstas gick in i en skola i Trollhättan och dödade och skadade med ett svärd delades platsen in i tre zoner. Indelningen görs alltid vid större, allvarliga och våldsamma händelser. Den heta zonen är där gärningsmannen befinner sig, hotar, skadar och dödar. Utanför finns den varma zonen, där skadade finns, men polisen har någorlunda säkrat platsen. Sedan finns den kalla zonen utanför. Det är i dag endast där som vårdpersonal får arbeta.


— Vi behöver kunna arbeta i den varma zonen. Men det kräver utbildning, träning och utrustning. Det skulle vara speciella enheter som blodstillar och stabiliserar patienter och för ut dem till den kalla zonen, där andra ambulanser tar över. I dag skulle det kännas väldigt otillfredsställande att stå och vänta vid brytpunkten vid en större, våldsam händelse, säger Dan Gryth.


Han får medhåll både från Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och från Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma.


— Vi kan titta på Finland, där de haft flera 
skolskjutningar. De har organiserat ambulanssjukvården så. Där finns specialutbildade ambulanssjuksköterskor bakom polisen. Vi i sjuk-
vården måste ta ansvar och resonera om hur vi ska arbeta här, säger Janne Kautto, ordförande i Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor.


Både han och Dan Gryth poängterar att det ska vara frivillig sjukvårdspersonal som får utbildning och träning, alla vill inte arbeta så.


— Ambulansens personal behöver öva tillsammans med polisen, det sker i dag bara vid stora katastrofövningar, säger Janne Kautto.



Det är i Stockholm och andra utsatta delar av Sverige som de specialutbildade läkarna och sjuksköterskorna behövs, anser Dan Gryth. I Stockholms läns landsting pågår en utredning i frågan.


— Vi ser att regelverk, försäkringar, utbildning och övning behöver utredas, säger Jessica Lindberg, chef på enheten för katastrofmedicinsk beredskap.



Arbetsgivaren är ansvarig för att anställda kan arbeta tryggt och säkert. I dag är riktlinjerna för sjukvårdspersonal att de inte får riskera sin egen säkerhet.


— Fram till ett beslut gäller regeln att ambulanspersonal inte ska gå in i en farlig zon. Då kan vi förlora personal och sjukvården på plats slås ut, säger Jessica Lindberg.


Om de specialutbildade ska ingå i en nationell enhet eller om det är på regional nivå som de ska arbeta är inte heller utrett. På nationell nivå har det förts en diskussion mellan Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Polismyndigheten. Någon formaliserad arbetsgrupp eller ens något uppdrag finns inte.


— Men alla aktörer ser behovet, säger Johanna 
Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.