Den som får sitt första jobb efter utbildningen får i dag oftast en ingångslön på 25 000 kronor eller mer — men vad händer sedan? Alldeles för lite, anser Vårdförbundet som nyligen presenterade sin livslönerapport.


I slutänden betyder det att inkomsten under ett arbetsliv ger långt mindre som sjuksköterska, barnmorska, biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska än för andra yrkesgrupper med motsvarande utbildning.


Vårdförbundet pekar på den sammanpressade lönebilden som en orsak. Rapporten visar att lönespridningen, det vill säga skillnaden mellan den som tjänar minst och den som tjänar mest, är liten jämfört med exempelvis civilingenjörer och kemister.



Ett exempel är sjuksköterskor där de lägst betalda tjänar 24 200 kronor och de högst betalda 35 000 kronor. Det ger en så kallad lönespridningskvot på 1,45 — vilket innebär att möjligheten till löneutveckling för legitimerade sjuksköterskor är 45 procent. Det borde vara 100 procent, anser Vårdförbundet. Om snittet för dem som tjänar minst är 24 200 ska alltså snittet för dem som tjänar mest vara 48 400 kronor.

Läkare har en mycket större lönespridning med möjlighet att fördubbla lönen under sin karriär och därmed en mycket högre total livslön. Så borde det, enligt rapporten, även vara för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker.



Vårdförbundets livslönerapport visar också på stora löneskillnader mellan olika specialistsjuksköterskor. Att utbilda sig till företagssköterska eller inom operation, anestesi och intensivvård ger betydligt högre lön än specialistutbildning inom ambulans eller geriatrik. Ambulanssjuksköterskor har till och med lägre snittlön än grundutbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor.