Jag svarar att jag inte tror att det är en bra idé och berättar att det inte finns någon genväg förbi träning. Så rekommenderar jag normalkost och säger att det går bra med smörgås och mjölk, eller kanske en banan, efter träningen.”


Den som vill ha snabba resultat blir besviken. Och inte ett dugg gladare när skolsköterskan dessutom berättar om riskerna med anabola steroider.



Bodil Wejletorp har varit skolsköterska på ett gymnasium i Kristianstad i 17 år och har sett hur upp­tagenheten kring kroppen har ökat. Överdriven träning har blivit något av en trend och hon ser fixeringen framför allt hos elever med höga krav på sig själva; de ska prestera bra i skolan och de ska ha full kontroll på träning och rätt kost. 


Oftare än förr möter hon också ungdomar som ligger i riskzonen för ätstörningar. Är eleven under 18 år tar hon kontakt med vårdnadshavaren, annars försöker hon motivera till behandlingskontakt. Ibland bestämmer hon sig för att ha is i magen.


— Det kan vara en elev som under hälsosamtalet har skattat sin livskvalitet som låg. Om jag ser en viktnedgång kan jag ibland avvakta och bestämma att vi ska ses för ett nytt samtal — i stället för att genast rekommendera behandling och riskera att skrämma bort någon.


När förtroligheten har byggts upp efter några samtal är det lättare att motivera till behandling, eller till samtal med föräldrarna. 


Att stiga upp på vågen kan upplevas som integritetskränkande för den som lider av övervikt eller fetma. Det respekterar Bodil Wejletorp. Erfarenheten har lärt henne att det är bättre att avvakta och ge eleven en chans att återkomma än att utsätta någon för att bli förnedrad.


— I de hälsosamtal jag har med eleverna i årskurs 1 erbjuder jag längd- och viktkontroll och hoppas att de som behöver det säger ja till fortsatt kontakt. Vill de inte får jag vara nöjd med att vi har haft ett samtal om hälsa och att jag kanske har lyckats så ett frö av insikt, säger hon.


Om eleven har ett bmi som överstiger 40 är hon mer ihärdig med erbjudandet om stöd eller en remiss till barnkliniken. Samtalen hon har handlar om de medicinska riskerna med kraftig övervikt – inte om hur kroppen ser ut.



För Bodil Wejletorp är det självklart att prata normer och normkritik och det är naturligt att göra det i samband med undervisning i sex och samlevnad i årskurs 2. Hon leder också övningar för att öka medvetenheten om hur normer påverkar självbilden och sättet att tänka.


— Den dömande blicken är ofta den egna. Att bli vän med sig själv och sin egen kropp kan ta många år, säger hon.