Plötsliga värmepåslag, genomblöta lakan och störd nattsömn. För att inte tala om sköra slemhinnor och nedsatt sexlust. Den fysiska omställningen från fertil till infertil karakteriseras ofta av en rad negativa upplevelser. För en del kvinnor är klimakteriet dessutom förknippat med nedstämdhet och depression.


Många kvinnor söker sig till vården för råd och stöd under den här perioden i livet, men kunskapen om vad som händer i kropp och knopp är fortfarande ganska låg. Därför startar Pernilla Ny och hennes kolleger till våren en andra kursomgång i ämnet klimakteriekunskap vid Högskolan Kristianstad. Fysiologi, endokrinologi, det friska åldrandet och kommunikation ingår. 


Hon är angelägen om att normalisera klimakteriet. I dag ses ofta den här delen av livet som ett sjukdomstillstånd som bäst behandlas med läkemedel. 


— Men så behöver det inte vara, säger Pernilla Ny, programansvarig på högskolan.



Studier från bland annat Hawaii och Asien visar att kvinnor där inte har liknande problem, trots att den fysiologiska påverkan med stor sannolikhet är densamma. En del kvinnor kan till och med uppleva ökad lust när mensen upphör, enligt Pernilla Ny. 


Hon ser flera orsaker till att klimakteriet uppfattas som patologiskt, myten att kvinnans livsuppgift försvinner när hon inte längre kan föda barn eller en allmänt negativ syn på åldrandet.


— Samtidigt får vi inte negligera besvären. Merparten får någon form av symtom, men de upplevs olika. Ofta tolkas kvinnans symtom utifrån hennes relationer: ”Det är väl inte så konstigt att hon är ledsen när barnen flyttar hemifrån.”



Men det gäller att inte låta pendeln svänga över åt andra hållet, menar hon. Att möta kvinnan med attityden ”nu börjar en ny positiv del av livet” får inte utesluta att den som verkligen behöver medicinsk behandling, som till exempel östrogen, får det.


— Det är som med antibiotika, det finns risker och biverkningar. Behandlingen ska noga övervägas, men självklart användas när det behövs.



Förra gången kursen hölls var alla deltagare barnmorskor, men i år har behörighetskriterierna ändrats så att fler kan söka.


— Vi tycker att det är viktigt att fler får kunskap om den här frågan, framför allt sjuksköterskor och läkare. Det finns mycket de kan göra för de här kvinnorna. Med deltagare som har olika utgångspunkter blir det också mer dynamik i diskussionerna.
Pernilla Ny hoppas att klimakteriet ska genomgå samma resa som mens har gjort, från att vara tabubelagt till att ta plats såväl på teaterscenen som i litteratur och serie­album.