Bli lite kompis 
med kollegerna


Presentera dig och prata med undersköterskor och andra kolleger i vårdlaget. Ta chansen på fikarasten att berätta om dig själv i stället för att sitta tyst med telefonen. Om det känns svårt, be handledaren om hjälp att få hälsa på viktiga personer. Viktigast är att bli lite kompis med din handledare. Prata inte bara jobb utan även om vad ni gör på fritiden, då känns det mer naturligt att ta upp annat också, till exempel om något blir svårt under praktiken.



Ta plats 
och ta för dig!
En student som är engagerad, frågar och ifrågasätter visar vad hon eller han kan. Då är det lättare för mig att ge den personen utrymme och ansvar än när någon är tyst och bara gör det jag säger. Min bästa handledare som jag hade som student trodde på mig och gav mig ansvar. Hon höll sig borta så att läkare och undersköterskor vände sig till mig, men när jag behövde hjälp var hon snabbt på plats. Det gav mig självförtroende. Jag försöker vara likadan. Vid rond sitter jag längst bak och studenten längst fram och jag säger till läkaren att det är studenten som ska ronda. 



Fråga, fråga, fråga!
Ingen fråga är för dum eller konstig. Att en student frågar ”har jag förstått rätt” eller ”varför gör vi så här” visar för mig att studenten har lyssnat, vill förstå och vill göra rätt. Det ger mig som handledare trygghet. 
Eftersom jag själv är ganska ny i yrket så kan jag inte svaret på alla frågor. Då tar vi reda på det tillsammans. Då får jag lära mig något nytt och samtidigt visar jag för studenten att 
det är okej att ställa frågor, men 
aldrig att chansa.


Prata mycket 
med patienterna

Att se patienten och patientens 
behov, det är svårt och något du behöver träna på. Många patienter är nervösa, de lindar in vad de har att säga. Lär dig att lyssna och förstå deras oro och smärta så har du mer att föra fram på ronden. 



Tala om ifall du är rädd för att göra fel

Berätta för din handledare så kan ni göra momenten tillsammans. Jag försöker låta mina studenter göra så mycket som möjligt själva, men med mitt stöd. Då brukar det gå bra. Ofta släpper rädslan när du fått genomföra ett moment på en riktig patient. Prata efteråt om hur det kändes. 



Läs på 
och förbered dig
Jag har märkt att studenter som är pålästa och mentalt förberedda har lättare att vara närvarande i det som händer på praktiken. Förbered dig genom att läsa på om de sjukdomar som förekommer mest på placeringen. Ta reda på var avdelningen ligger, var skåpen finns, att du har ett hänglås. Kontakta din huvudhandledare via mejl eller telefon.


Säg till direkt om något känns fel

Berätta för din handledare eller huvudhandledare så går det ofta att lösa, till exempel om du inte trivs med handledaren. Det är din vfu. Dagar då det är kaos och man springer fram och tillbaka mellan patienterna är det jättesvårt att vara en bra handledare och involvera studenten. Då säger jag oftast ”nu får du bara hänga på” och så pratar vi efteråt om vad som hände, varför och hur vi hade kunnat göra saker annorlunda. 



Ta alla chanser 
att lära dig
Det är bra om du får se så mycket som möjligt under praktiken, vara med på röntgen och vid de undersökningar som görs på respektive placering. Hör du att det är en intressant undersökning på gång, säg att du vill vara med. Det ska inte vara några problem, även om du som student har egna patienter. Det får din handledare lösa. Du är inte där för att jobba utan för att lära dig. 



Få tid att reflektera
I slutet av dagen är det oftast lugnare, då brukar jag sätta mig ner med min student och reflektera. Vi kan ha väldigt olika uppfattningar om en dag. Jag kan tycka att den varit jättebra och studenten har varit på gränsen till att bryta ihop. Då pratar vi om hur vi gör nästa dag bättre.