Jag är 28 år gammal och har jobbat som sjuksköterska inom slutenvården i drygt 3,5 år. Min grundlön är 26 600 kronor och efter skatt får jag ut ca 20 500.



Jag har alltid velat vidareutbilda mig till distriktssköterska eller företagshälsovårdssköterska. En sådan vidareutbildning är inget som gynnar min nuvarande arbetsgivare, snarare tvärtom. I samma stund som jag påbörjar den slutar jag för att inte komma tillbaka till samma arbetsplats. Därför finns ingen möjlighet till AST, Akademisk specialisttjänstgöring. I stället får jag finansiera min vidareutbildning själv. 


Således står jag inför valet att antingen jobba kvar och behålla min nuvarande lön, erhålla påökt i samband med lönerevisioner och ha kvar mitt gamla arbete även om jag egentligen inte vill något hellre än att få specialistutbilda mig. Eller så kan jag välja att för andra gången träda in i studentlivet och därmed sänka min månadsinkomst med cirka 7 000. Det skulle dessutom öka min redan existerande skuld till CSN med dryga 105 000 kronor.


För mig är det inte förvånande att bristen på specialistutbildade är alarmerande och dessutom ökat under de senaste fem åren. Snarare är det förvånande att lösningen inte är uppen­bar. Det finns många duktiga och drivna sjuksköterskor som inte vill annat än att vidareutbilda sig men tvingas avstå. Svaret är för mig givet — låt oss behålla vår lön i samband med studierna så ska ni se att specialisterna kommer att bli fler och fler.

Emelie