Regionen vill att Rasmus Bjerén vid stationen i Delsbo, och hans kolleger, ska ha jour mellan klockan 23 på kvällen och 07 på morgonen i stället för aktiv arbetstid. I väntan på utryckning måste de vara på stationen men får sämre betalt, 29,2 procent av sin vanliga timersättning.


I gengäld tickar övertid i gång så fort de åker på ett larm. Förslaget gäller sex stationer i länet som bara har en bil, men de är knutna till större stationer så en stor del av länets ambulanspersonal berörs. 


Jourtiden ingår inte i den ordinarie arbetstiden. Rasmus Bjerén har gjort en kalkyl som kommer fram till att han då skulle behöva arbeta en extra månad per år för att nå upp till full ordinarie arbetstid. Slår man sedan ut årslönen på 13 månader i stället för tolv ger det Rasmus Bjerén en lön som specialistsjuksköterska på 25 740 kronor per månad. Det är bara 740 kronor mer än vad en nyutexaminerad legitimerad sjuksköterska erbjuds i ingångslön av regionen.



Det som bekymrar Rasmus Bjerén allra mest är att eftersom de måste arbeta mer kommer de att få svårare att återhämta sig och blir därmed tröttare, vilket i slutänden går ut över patientsäkerheten. 


— Att vila på jobbet är inte samma sak som att vila på fritiden. Vi har 90 sekunders inställelsetid. Efter att ha blivit väckt en eller flera gånger på natten kan man inte bara gå och lägga sig och somna om, säger han.


Men chefen för division operation inom Region Gävleborg, Helena Björkman, tror att förändringen ska gå att klara utan problem. 



Vad säger du om att personalen reagerar så starkt och anser att det här är en försämring av deras villkor?


— Vi ser att på de här stationerna har vi så få utryckningar att personalen till stora delar kan sova under natten. Därför anser vi att det är rimligt att ha jourtid i stället för aktiv arbetstid, säger Helena Björkman.


En viss förståelse har hon för att ambulanspersonalen anser sig få betala regionens ekonomiska underskott med mer arbetstid. 49 miljoner måste sparas in på divisionen under året.


— Ja, det blir en förändring och en försämring för dem. Men det finns många andra alternativ till besparingar som vore sämre.



Hur ser du på risken att anställda slutar 
i protest mot det här förslaget?


— Vi är medvetna om den risken och det är något vi får beakta när vi går vidare med frågan nu, säger Helena Björkman.


Rasmus Bjerén har lusläst vad forskningen säger om återhämtning och trött personal inom ambulanssjukvården och funnit:


  • Ambulanspersonal är tröttare än vad gemene man är.

  • Risken för en arbetsskada är 1,9 gånger större för ambulanspersonal som är trött jämfört med om den är utvilad.

  • Risken att göra fel vid administration av läkemedel är 2,2 gånger större.

  • Risken för farliga beteenden som kan gå ut över patienten är 3,6 gånger så stor.


— Det finns alltså en direkt koppling mellan dålig sömnkvalitet, trött personal och skador på patienterna, säger Rasmus Bjerén.



Vårdförbundet fick inte se underlaget för förändringarna förrän det var dags för samverkan. Anna Bergström, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Gävleborg, anser att förslaget är befängt.


— Inom ambulansen måste du finnas tillgänglig på arbetsplatsen, då är det inte jour. Det här förslaget är ohälsosamt för personalen, säger hon.
Nu ska en riskanalys göras. Divisionschefen Helena Björkman räknar med att förslaget ska kunna genomföras under våren.