I reella tal har sjuksköterskors löner höjts ganska kraftigt under 2000-talet. Ändå har sjuksköterskor och lärare halkat efter den övriga arbetsmarknaden, visar den rapport som expertrådet nyligen lade fram. 


Den så kallade relativa lönen — sjuksköterskors snittlön i förhållande till hela arbetsmarknadens snittlön – har minskat från 105,7 procent 2003 till 102 procent 2014.


— När det gäller lärare och sjuksköterskor har vi haft en kronisk arbetskraftsbrist under väldigt lång tid. Prognoserna pekar inte mot någon förbättring. Vi tycker därför att det finns oerhört starka argument för att sjuksköterskor och lärare ska få större löneökningar än andra grupper.



Det säger Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, ett oberoende expertråd som bildades förra året på initiativ av Svenskt näringsliv. Fyra erfarna nationalekonomer ingår.


Flykten från yrket drivs på av de låga relativlönerna, enligt rådet. Om inte bristen ska förvärras måste sjuksköterskors löner höjas mer än för andra grupper. Det huvudavtal som Vårdförbundet och arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting, har är sifferlöst och expertrådet påpekar att det därmed är de lokala löneförhandlarnas ansvar att höja relativlönerna.


— Dessvärre finns det inte någon evidens för att sifferlösa avtal underlättar höjningar av relativlönerna, även om de berörda fackförbunden tror det. Det är en rimlig hypotes att så skulle vara fallet, men det är inget som vi vet från forskningens sida, säger Lars Calmfors.



Men under de senaste åren har faktiskt relativlönerna höjts något för sjuksköterskor. Enligt rådet beror det troligen mer på marknadskrafterna än på avtalets utformning. Bristen på personal har gått så långt att det drivit på en kraftfull löneökning.