Nda Abdullah strålar i kapp med Västerviks vårsol av lycka och lättnad.


— Min man ringde mig direkt hemifrån när han såg kuvertet från Socialstyrelsen med beslutet. Jag har väntat i 1 år och 2 månader. Vi är jätteglada och min dotter också. Hon är bara 12 år men hon förstår hur viktigt det här är, säger hon.



Vårdfokus följer Ndas resa för att bli barnmorska igen i Sverige, hennes nya hemland. Hon kommer från Damaskus i Syrien, och flydde 2013 efter att familjens hus bombats. Nu bor de i Västervik, i Kalmar län, det landsting som tagit täten för att snabbt få flyktingar med legitimerade vårdyrken att arbeta inom sin profession.


På en folkhögskola hårdtränas vårdsvenska och Nda fick också förhållandevis snabbt börja jobba som vårdbiträde på Västerviks sjukhus förlossningsavdelning. Två dagar i veckan är hon på förlossningen och de övriga dagarna ägnar hon åt folkhögskolans snabbspårskurs.


— Men jag jobbar ofta mer, den här veckan blev det fem dagar för att kolleger var sjuka. Då får jag göra skrivuppgifter i stället på skolan.


I sitt hemland var Nda vidareutbildad till barnmorska, men nu siktar hon i första hand på att få arbeta som sjuksköterska, gärna på förlossningen, gyn och bb i Västervik. Redan nu väntar en löneförhöjning då hon efter att Socialstyrelsen godkänt hennes syriska sjuksköterskeutbildning får rätt att arbeta som undersköterska. 



Men språket är och förblir avgörande för att till sist få arbeta som sjuksköterska. Nda är på god väg med studierna. 


— Jag har blivit så mycket bättre på svenska sedan i somras och vågar prata mycket mer med patienterna. Varje dag lär jag mig ord av både dem och kollegerna.


Dessutom behöver hon klara kunskapsprovet, det som ska visa att hon kan det som krävs som sjuksköterska i Sverige. Processen med kunskapsprover och förändrad praktik i vården är en bromskloss i dag och Socialstyrelsen försöker snabba på arbetet. Kriterierna följer EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och kravet är en 3-årig eftergymnasial utbildning.