Bristen på specialistsjukskö­terskor är stor och förra året beviljade regeringen 600 extra studieplatser. Samtliga av landets 25 högskolor och universitet som anordnar spe­cialist­utbildningar har därmed fått utökade kursanslag och förväntas examinera fler de kommande åren. Den planerade utökningen ska ske successivt under 2015—2017 och i dagsläget har lärosätena kommit olika långt.


Men när Vårdfokus granskat fördelningen av platserna är det svårt att få ihop matematiken. En majoritet av lärosätena, 19 stycken, rapporterar att de inte lyckas fylla de platser som de har i dag, i varierad grad på olika program.


Det visar sig att även studenter är en bristvara och uppdraget att utbilda fler är mer komplicerat än att bara addera ett antal platser. Flera lärosäten beskriver en negativ trend med sjunkande antal kursdeltagare under de senaste åren och de är bekymrade.

Karin Björkman Björkelund, program­direktör för specialistsjuksköterske- och barn­morskeprogrammen vid Lunds universitet beskriver situationen lite som ett moment 22.


— Vi har många sökande till nästan samtliga inriktningar, men det är ett antal som inte får tjänstledigt. Flera avstår från att börja då de inte får utbildningen betald och andra hoppar av då de inte valt ”rätt” inriktning. Det hela resulterar i att plus blir minus, säger hon.


Den höga arbetsbelastningen på avdelningarna gör att cheferna har svårt att släppa sina anställda till studier. 


En annan viktig faktor bakom de tomma plat­serna är studenternas ekonomi. Många av utbildningarna ges på helfart vilket betyder att det är svårt att arbeta vid sidan om. Att arbetsgivaren betalar studielön är ingen självklarhet och att ta studielån upplevs inte som ett alternativ av många som hunnit etablera sig med familj och bostadslån.

Vårdfokus granskning visar att det finns ytter­ligare en flaskhals i systemet. Fler än hälften av lärosätena, 14 stycken, har svårig­heter att få loss tillräckligt med vfu-platser vilket be­gränsar hur många studenter de kan ta in.



Många högskolor och universitet, bland annat Hög­skolan Gävle i reportaget på sidan 18, har ett nära sam­arbete med region och landsting för att skapa förutsättningar för sjuksköterskorna att klara av specialistutbildningen. Där diskuteras till exempel studielön och bättre grundbemanning på arbetsplatserna så att fler kan få tjänstledigt.



Ett annat sätt att hjälpa sjuksköterskor att fullfölja utbildningen är att anpassa den efter deras behov. Vid till exempel Karolinska institutet i Stockholm görs barn- och ungdomsvidareutbildningen om till halvfart. Borås universitet gör likadant med intensivvårdsutbildningen och Karlstads universitet planerar för en distriktssköterskeutbildning som kombinerar hel- och halvfart.


Utan kvalificerade handledare, eller avdelningar som har möjlighet att ta emot sjuksköterskorna under deras utbildning, kan inte fler studenterna erbjudas plats. Det rapporterar bland annat Mittuniversitetet och universiteten i Örebro och Göteborg. Till och med populära utbildningar måste begränsa antalet studenter, vilket leder till att färre kommer ut som specialister.


Röda korsets högskola har kunnat ta vara på i princip alla platser, bland annat genom att starta helt nya utbildningar. Andra universitet har kommit en bit på väg och utökar gradvis, som Linnéuniversitetet. Högskolan i Blekinge försöker nå nya studenter med två nya utbildningar till hösten, barn och diabetesvård, och hoppas på såväl ökat antal sökande som nya vfu-platser. 



Flest platser där behoven är som störst
När Vårdfokus granskat hur samtliga 25 högskolor och universitet fördelat de 600 extra platserna till specialistutbildningarna visar preliminära beräkningar att psykiatriprogrammet får flest nya platser. Enligt Arbetsförmedlingens barometer för 2016 är det just sjuksköterskor inom psykiatri som det kommer att vara störst brist på framöver.

  • Psykiatri: 67 platser
  • Akut: 54 platser
  • Äldrevård: 53 platser
  • Intensivvård: 44 platser
  • Distriktsköterskeutbildning: 42 platser
  • Barn och ungdom: 34 platser
  • Anestesi: 31 platser
  • Infektion: 20 platser
  • Operation: 17 platser
  • Diabetes: 15 platser
  • Skolsköterska: 11 platser
  • Hjärta: 5 plaster
  • Ambulans: 3 platser


Maria: Pengarna sätter stopp

Maria Kempe. VF 3-16
Maria Kempe

Sjuksköterskan Maria Kempe från Gävle tycker att utbildning till både distriktssköterska och anestesi lockar.

– Men jag har inte råd helt enkelt. Eftersom jag är frånskild kan jag inte försörja mig och barnen på studielån. Dessutom är lönehöjningen så låg att det knappt lönar sig.

I Region Gävleborg finns möjlighet att ansöka om så kallad studielön. Det innebär drygt 18 000 kronor i månaden före skatt och att man binder upp sig för att jobba kvar
i två år.

– Det klarar jag mig inte på. Dess-utom vill jag inte binda upp mig till en arbetsgivare.

Nu hoppas Maria Kempe att studielönen höjs så att hon kan börja plugga innan det känns för sent.

Om Maria

  • 42 år
  • Sjuksköterska sedan 2010
  • Arbetar på akuten vid Gävle sjukhus
  • Grundlön 26 700 kronor i månaden