Som så ofta de senaste månaderna får sjuksköterskan Andreas Eriksson börja ett arbetspass i uppförsbacke. Klockan är strax efter tolv och väntrummet vid akutmottagningen har redan fyllts till sista bänkplats. Morgonpassets triageteam har gått på lunch, så Andreas får på egen hand försöka beta av listan. 


Först på tur är teknikern Magnus Lindqvist, som dagen innan har fått 230 volt genom kroppen. Han uppmanades av sin arbetsgivare att söka vård.

— Det känns lite löjligt att behöva åka till akuten när man känner sig frisk, säger han samtidigt som överkroppen täcks med elektroder och sladdar.


Andreas förklarar att Magnus hade kunnat ta ett ekg på en vårdcentral. 


— Men å andra sidan, om de hade hittat något så hade du ändå fått en remiss hit.



Han är van vid problematiken. Antalet besök till akutmottagningen vid Mälarsjukhuset har ökat från 47 000 under 2013 till över 50 000 förra året. Många patienter känner att de inte får någon hjälp på vårdcentralerna, det finns inga tider, så de vänder sig hit i stället, berättar Andreas. 


Men personalen på akuten har fullt upp med de mest sjuka patienterna, och att få dem vidare till en avdelning. Under 2015 hade Mälarsjukhuset i snitt 8,6 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser, vilket är mest i landet. 


— Ofta när man kommer på morgonen ligger flera patienter kvar på akuten, i väntan på vårdplats eller läkarundersökning. Det sätter press på en direkt när man kommer till jobbet. Omedvetet så blir man grinig och stressad, säger Andreas.



Under dagar och kvällar är det sjukhusets vårdplatskoordinatorer som jagar sängplatser. Vid tio på kvällen tas uppgiften över av den ledningsansvariga sjuksköterskan på akuten. Då blir det ofta prompt nej från avdelningarna.


— Det blir lite av ett vi-mot-dem-tänk. Avdelningarna upplever att vi kör över dem, att 
vi skickar upp patient efter patient trots att de har fullt. Det är väldigt tråkigt att behöva utsätta kolleger för sådant. Det blir en del snäsiga kommentarer från båda håll. Men i slutänden är det patienterna som kommer i kläm. Vi har varken mat, mediciner eller tillräckligt med tid för att ge en bra omvårdnad här, säger Andreas. 


För fem år sedan låg landstinget Sörmland strax under riksgenomsnittet i antal vårdplatser per 1 000 invånare inom den specialiserade somatiska vården. Vid den senaste mätningen, som gjordes 2014, hade antalet minskat med 20 procent, vilket placerade Sörmland på bottenplats.



I lokalpressen kopplas dagens problem till landstingspolitikernas beslut 2011 att dra ner vården till 90 procents kapacitet för att rädda den krisande ekonomin. Året efter höjdes skatten och det allvarliga läget stabiliserades, men det gick inte att skruva upp vården till tidigare nivå. Det tuffa arbetsklimatet gjorde att personalen hellre tog jobb hos kommunen eller privata arbetsgivare. 


Akutkliniken har varit relativt förskonad från flykten. I dag finns tio vakanta rader, där majoriteten är sjukskrivningar eller tjänstledigheter som inte kunnat täckas med vikarier. 


Akutvårdsavdelningen, ava, har under alla krisår hållit sina 30 vårdplatser öppna. Här finns även en extra sal som vanligtvis står tom, vilket gör att det ibland kan vara uppemot åtta överbeläggningar. 


— Vi servar förvisso alla kliniker men ibland får vi ta emot fall som vi inte är vana vid, som strokepatienter. Då måste man ringa hemavdelningen och fråga om riktlinjer. Det är stressande och känns inte patientsäkert. Dessutom uppfattar patienter och anhöriga oss som okunniga ibland, säger Jamilla Gunnarsson, sjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet.



Hon jäktar runt i korridorerna. Varje dag ansvarar hon för mellan åtta och tio patienter, som alla ska rondas före lunch. Och eftersom det saknas en sjuksköterska för dagen måste hon även hinna med att ge smärtlindring. Arbetet är tungt, men enligt Jamilla har den goda stämningen mellan kolleger och chefer gjort att många ändå stannat kvar.

Tanken är att patienterna ska vara på ava i högst tre till fem dagar, för att sedan skickas hem eller till andra avdelningar.


— Som det är nu blir vissa patienter kvar i en månad. De är färdigvårdade men kan inte skrivas ut då kommunen har brist på boenden, säger Jamilla Gunnarsson.


Problemet beror delvis på en kommunal rutin. Patienter stryks ofta från ett korttidsboende om de skrivs in på sjukhus i ett dygn. När de är färdigvårdade börjar den byråkratiska processen om från noll. Landstinget och kommunen har i mer än ett år diskuterat en form av mellanvårdsplatser för patienter som inte klarar att skickas hem, men ännu har inget hänt. 


En patientrisk med långa vårdtider i akutsjukvården är trycksår. I landstinget Sörmland har en dramatisk ökning skett. 15,3 procent av patienterna i länet hade trycksår av kategori 2-4, visar Sveriges kommuner och landstings senaste mätning från våren 2015. Det är högst i landet och en bra bit över riksgenomsnittet på sju procent. 



Under Vårdfokus besök på ava visade det sig att en patient varken duschats eller fått komma upp ur sängen på två veckor. 


— Det är inte bra vård. Vi ser att antalet avvikelser kring den här typen av händelser ökar. Vi är helt beroende av fler vårdplatser som kan avlasta akutkliniken. Det ligger ett stort ansvar på oss att försöka lösa det här, att förbättra arbetsmiljön och locka tillbaka personal, säger verksamhetschefen Birgitta Barkne Nilsson.


Hon guidar oss runt på akutmottagningen. I golvet finns spår av en tydlig förbättring av arbetsmiljön. Det gulbruna plastgolvet övergår på flera ställen till grått, vilket markerar en tillbyggnad som blev klar för lite mer än ett år sedan. Den yta som tidigare var hela akuten är nu till största del personalutrymmen. Trängseln och irritationen har minskat.

Birgitta Barkne Nilsson nämner en rad satsningar som görs på personalen. Det handlar bland annat om traineetjänster, ökat ob-tillägg för dem som jobbar natt (cirka 3 000 kronor per månad) och bidrag till undersköterskor som utbildar sig till sjuksköterska.

Samtidigt har medellönen höjts kraftigt. Under 2010 var den 25 369 kronor för landstingsanställda sjuksköterskor, vilket placerade Sörmland på 20:e plats. Den senaste tillgängliga statistiken från 2014 visar på ett lyft till 29 782 kronor, vilket ger Sörmland en tredjeplats bland landstingen.



Just nu pågår planeringen av en intermediär­vårdsavdelning, ima, som ska öppna i höst. Den kommer att ha plats för fyra patienter som behöver mycket vård och tillsyn men som inte riktigt passar i intensivvården och inte heller på en vanlig vårdavdelning. 


— Både till traineetjänsterna och till ima har vi haft ett ökat antal sökande. Det känns positivt. Jag tror att det är vägen framåt, att skapa karriärvägar och visa på utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor, säger Birgitta Barkne Nilsson.


Kanske finns det ett ljus i tunneln. Åtminstone vill Andreas på akutmottagningen tro det. Han läser just nu på halvtid till akutsjuksköterska och är fast bestämd att vara kvar och vända utvecklingen.


— Jag tror att vi redan har varit nere på botten och vänt, det borde bara kunna bli bättre. Det är mycket som är på gång, man hör att det planeras saker på högre nivå och jag upplever att ledningen förstår problemen. Men det är ett känsligt läge, om vi inte ser tydliga förändringar snart kan fler komma att söka sig härifrån, sägar Andreas.


Antal besök på Mälarsjukhusets akutmottagning 2010: 44 400
Antal besök på Mälarsjukhusets akutmottagning 2015: 50 100

Andel besökare som lämnar akuten inom 4 timmar 2010: 61%
Andel besökare som lämnar akuten inom 4 timmar 2015: 51%

Antal överbeläggningar per 100 vårdplatser 2015:
Mälarsjukhuset: 8,6
Riksgenomsnitt: 3,1