Personalomsättningen är ovanligt låg på den offentligt drivna Närhälsan Brämaregården på Hisingen i Göteborg. Distriktssköterskan och vårdcentralschefen Inger Axelsson brukar få höra av personalen att de trivs med att det är ordning och reda, att det finns ordinarie läkare, att det är högt i tak, inga motsättningar inom eller mellan olika grupper, och att de får arbeta med det de vill.


— Jag ger frihet under ansvar och petar inte i detaljer. Jag litar på medarbetarna och på att de utför sitt arbete på bästa sätt, säger hon.



Många andra vårdcentraler har svårt att behålla och utveckla särskilt högpresterande personal. Det visar en ny rapport byggd på en enkätstudie med verksamhetschefer i landet som Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, har låtit genomföra. 


Uppmuntran, bonusar och god löne­utveckling är verksamhetschefer på vårdcentraler inte bra på. Inte heller på att ta till vara talanger, säger Henrik Jordahl, nationalekonom och en av forskarna bakom studien.


Inger Axelsson känner igen sig i att möjligheterna är små att uppmuntra kompetenta medarbetare genom att höja deras löner. Men hon försöker att bygga på lång sikt. Ett sätt att upprätthålla hög kompetens och intresse för utveckling är att medarbetare får vara handledare för blivande sjuksköterskor, läkare och medicinska sekreterare. Andra framgångsfaktorer är sjuksköterskor i triage som prioriterar patienterna och att alla distriktssköterskor har egna mottagningar för patienter med astma och kol, inkontinens och diabetes.



SNS studie Att styra och leda en vårdcentral — hur går det till och vad kan förbättras? visar också att managementkvaliteten är god jämfört med andra undersökta organisationer. 


— Det är bra att cheferna i primärvården har ett tydligt ansvarsområde, säger rapportförfattaren Henrik Jordahl. 


Men frågan är hur allmängiltiga resultaten är. Samtliga 1 200 verksamhetschefer i landet tillfrågades, men bara 119 svarade. Trots det anser Henrik Jordahl att det går att dra generella slutsatser. I en bortfallsanalys har de tittat på patientenkäter och väntetider och funnit bara små skillnader mellan svarande och icke svarande.



Rapporten visar också att:


  • verksamhetscheferna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete 

  • privata vårdcentraler har något högre styrnings- och ledningskvalitet än offentliga

  • vårdcentraler med höga poäng i vad studien kallar ledningsindex är bättre på att klara vårdgarantin.


Och visst brottas Inger Axelsson med problem, inte minst att driva Närhälsan enligt ett företagstänkande med lönsamhet som en förutsättning. Hon påstår inte att det var bättre före vårdvalet, men konstaterar att pengarna inte räcker. 


— Vi saknar både geriatrisk kompetens och den tid som gamla multisjuka, kroniker och patienter på äldreboenden behöver, säger hon.