I Uppsala finns Sveriges största Smärtcentrum, där både akut och långvarig smärta utreds och behandlas. Till centrumet hör också landets enda avdelning för patienter med behov av att vara inneliggande under rehabiliteringen. Hit remitteras patienter överallt ifrån med komplexa långvariga smärtproblem.

Kerstin Blixt-Hallin. VF 4-16
Kerstin Blixt-Hallin. Foto: Anna Simonsson

Kerstin Blixt-Hallin berättar om hur hon hjälper en patient med desensibilisering och exponering, en ”hjärngympa” för att öka funktionen genom att utmana sig själv. Exempelpatienten, som vi kan kalla Erika, sitter sedan en tid i rullstol på grund av smärtorna i höger ben. Hon har diagnosen komplext regionalt smärtsyndrom utan nervskada, så kallad CRPS form 1.


Erika klarar inte av att någon nuddar benet och mycket av energin går åt till att kontrollera att ingen kommer åt det.


— I morgon planerar vi att jag ska få lägga handen på Erikas ben. 
Hon är modig som stannar kvar i samtalet fast hon är rädd för smärtökning, säger Kerstin Blix-Hallin, sjuksköterska på Akademiska sjukhuset, med steg-1 utbildning i kbt.



Gemensamt för alla patienter här är att smärtan inte gått över och avdelningen är ofta sista anhalt efter en lång resa i vårdapparaten. 
Diagnoser och orsaker är däremot olika. Det kan vara ryggen, magen, endometrios, migrän, överrörlighet, eller sviter efter olyckor eller operationer som gör ont. En del patienter har endast diagnosen långvarig smärta, som en sjukdom i sig.



Avdelningen arbetar multimodalt, vilket forskning visar förbättrar patientens chans att kunna återgå till arbete. Fast de flesta patienter på avdelningen har långt kvar till att börja jobba. Avdelningens arbete är inriktat mot ökad livskvalité och mindre konsumtion av sjukvård. Här jobbar läkare, sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnast och arbetsterapeut i team.


Läkemedel behövs oftast, men har en begränsad effekt på långvarig smärta. Fokus är i stället på att stötta patienterna till ett meningsfullt liv trots smärtan, med metoden ACT, Acceptance and commitment terapi, se artikel intill.


— De blir respekterade och vi tror på deras smärta. De kan ha tidigare upplevelser av att inte bli trodda och av att ha hört att smärtan är psykisk. Kropp och psyke hänger ju ihop!


Kerstin går till gymmet där fysio­terapeuten Sara Hörnqvist berättar att hon kommit överens med en patient att stiga upp på en låg studsmatta. Patienten har som mål att komma ut i naturen, och nu tränar hon på att gå på ett ojämnt underlag.


— Din tanke är att det är farligt och kommer att göra ont. Men en tanke är bara en tanke. Du gör ju det här för att du vill kunna gå i skogen, säger Sara Hörnqvist uppmuntrande.



Rehabiliteringen pågår i sammanlagt sex veckor vid tre vårdtillfällen. Starten är en smärtanalys och läkemedelsgenomgång av avdelningens läkare inom smärta, rehab och psykiatri. Sedan fortsätter rehabiliteringen med hela teamet.


Avdelningens utvärderingar visar att patienternas konsumtion av sjukvård minskar, funktionen ökar och även att smärtan minskar till viss del.