Linda Zetterström svarar i telefon när hon har nattat sina treåriga tvillingar. Som barn tyckte hon själv bäst om att leka ensam. Hon ogillade stora grupper och hade svårt för att titta någon i ögonen. Redan som sexåring fick hon diagnosen lätt Aspergers syndrom.


När hon pratar om sina erfarenheter som patient i vården använder hon ord som rädsla, osäkerhet, stigmatisering och fördomar.


Med mer teoretisk kunskap och även praktiska övningar under utbildningen tror hon att sjuksköterskor skulle lyckas bättre med bemötandet av människor som exempelvis hon själv. Oavsett var i vården en patient med asperger dyker upp krävs ofta mer tid.


— När någon är extra inåtvänd och inte vågar prata, då är det viktigt att ta ett steg tillbaka och vänta in i stället för att ställa ledande frågor, trycka på eller avsluta samtalet, säger Linda Zetterström.


Det är inte bara diagnoser som asperger, autism och adhd som hon skulle vilja höra mer om på grundutbildningen. Hon undrar också hur somatiska sjukdomar kan få så orimligt mycket utrymme framför psykisk ohälsa som är vår nya folksjukdom.



En deprimerad människa kan du möta var som helst i vården. Det är viktigt att du ser det och vågar fråga hur patienten mår, inte bara fysiskt utan också inuti. Men hur ska du kunna göra rätt och känna dig säker i en sådan situation om du bara haft några halvdagars föreläsningar om psykisk ohälsa?


— Det ska inte krävas en specialistutbildning för att som sjuksköterska veta hur man ska bemöta de här patienterna.


Linda Zetterströms klasskamrater är framför allt lockade av den somatiska vården. Själv vet hon, två tredjedelar in i utbildningen, att det är inom psykiatrin hon vill jobba, men får ibland frågan hur hon kan vilja det. 


Hon tycker att utbildningen borde ta ett större ansvar för att förändra bilden av psykiatrin som arbetsplats och jobba mot fördomar kring psykisk sjukdom och ohälsa.



Med hjälp av tidig habilitering, stark vilja och stort stöd från sin familj har Linda Zetterström tagit sig igenom tuffa barn- och ungdomsår, ut i ett vuxenliv som fungerar riktigt bra. Att vara sjuksköterskestudent är en stor personlig seger.


— När du börjar plugga på en högskola, då har du förändrats som människa, då måste du inte kämpa för att vara social. Jag får mycket beröm av patienter och anhöriga för att jag bemöter dem på ett bra sätt. Det känns lite som en revansch, säger Linda Zetterström.


Som student kan hon också se fördelar med sin asperger och några av hennes förmågor som följer med diagnosen.


— Jag har lätt för att fokusera och fördjupa mig. Så det går snabbt att plöja kurslitteraturen.