Unga kvinnor jag känner uttrycker starkt obehag inför en tänkbar framtida förlossning. De är uppenbart påverkade av de senaste årens larm om hur många kvinnor som går med oupptäckta förlossningsskador.


Det måste vara svårt att som barnmorska möta alla dessa kvinnor som får sin information från starka opinionsbildare via medier. Jag tänker att kvinnorna har fått en helt överdriven bild av farorna med vaginal förlossning.


Visst går det oftast bra och enklare skador läker. Men vårt tema om förlossningsskador bekräftar delvis kvinnornas oro. En nyligen publicerad SBU-rapport visar att det finns hela eller delvisa kunskapsluckor inom hela forskningsområdet. Ja det existerar faktiskt muskler i kvinnors underliv, levatormusklerna, som man inte ens riktigt vet hur de fungerar. Rapporten pekar också på att till synes enkla skador inte alltid är så lättläkta och att deras komplexitet missas i undersökningen efter förlossningen.



Kvinnans underliv som okänd terräng. Kvinnor som i årtionden går med skador som ger stor påverkan på deras livskvalitet. ”Jag är övertygad om att det finns ett genusperspektiv, att det sett annorlunda ut om män födde barn”, säger läkaren Pär Nordin som forskar på tredimensionellt ultraljud som diagnosverktyg.


Med SBU-rapporten, kommande nationella riktlinjer senare i år och vårdutveckling kan kvinnornas oro förhoppningsvis minska.