Det är kväll i Högdalen. Klockan är kvart över nio och nattsjuksköterskan Suzanne Elfsö har just fått rapport av kvällspersonalen. På det stora vård- och omsorgsboendet i en av Stockholms södra förorter bor 158 personer, 104 av dem är somatiskt multisjuka och behöver mycket vård. 54 har en svår demenssjukdom.


Suzanne lotsar oss runt i den stora byggnaden och dess många korridorer. Det är ödsligt och, bortsett från ljudet av tv-apparater på låg volym, alldeles tyst. På natten är det lugnare, säger hon. Och det är tur för hon är ensam sjuksköterska — inte bara med ansvar för det här boendet utan för ytterligare ett i närheten med 45 personer, samt för ett servicehus där omkring 100 gamla bor.


Från den 15 april har vård- och omsorgsboenden krav på sig att ha tillgång till personal dygnet runt. Men här i korridorerna betyder inte det fler anställda.


— Vi måste fördela om från de somatiska 
avdelningarna, med patienter som är så sjuka 
och vårdkrävande, till demensenheterna 
eftersom det alltid måste vara bemannat där 
— även om det är helt lugnt. Stadsdelens regler 
är inte alltid lämpliga, säger Suzanne Elfsö.



Många minns nog Öjagården i Piteå och undersköterskan som slog larm om att gamla låstes in utan tillsyn om natten. Sveriges televisions program Uppdrag granskning gjorde ett uppmärksammat reportage och ungefär samtidigt genomförde Socialstyrelsen tillsyn på närmare hundra demensboenden. Inspektörerna upptäckte att många äldre inte kom ut, inte kunde styra sin vardag, måste äta, duscha eller lägga sig på tider som passade personalen — inte de egna behoven och vanorna. 


Det var 2010.Sedan dess har dragkampen pågått om nattbemanningen. Socialstyrelsen har arbetat på en reglerande föreskrift, medan arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, stretat emot. Regeringen valde till sist att säga nej till föreskriften, och i stället införa en ändring i socialtjänstförordningen. Där är föreskriftens krav nedkokade till formuleringen ”tillgång till personal” dygnet runt.

Ingenting om att varje särskilt boende ska vara bemannat så att de som bor där får det stöd som en gång har beviljats. Inte heller något om en genomförandeplan, eller krav på uppföljning av att den äldre får den omsorg hen har rätt till.



IngaLill Karlström, handläggare på vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun, har varit tjänstledig för att arbeta på socialdepartementet. Hon är besviken.


— Jag tolkar förslaget till föreskrift som skarpare och med tydligare krav på vad som ska styra bemanningen på äldreboenden. Ändringen av socialtjänstförordningen innebär att det fortfarande är upp till varje boende att besluta om bemanning. Den gör ingen skillnad, säger hon.


Den nya skrivningen gillas av SKL, som inte vill ha någon detaljstyrning och kostnadsdrivande krav. SKL:s Greger Bengtsson, med ansvar för äldrefrågor, tycker att även om bemanningen behöver bli bättre på sina håll, ska det vara upp till kommunerna och de enskilda boendena att göra något åt det. 



Suzanne Elfsö i Högdalen har en pragmatisk syn på nattbemanning. Förstår att låsta dörrar kan skapa ångest, men ser också oron hos personal och anhöriga för att någon ska irra ut i natten. Det har hänt en gång. Tack och lov upptäcktes kvinnan i tid. Annars har det olåsta mest lett till öppnade skafferidörrar — med havregryn över halva köksgolvet som följd — och försök att sätta på spisen.


Socialdepartementets Kent Löfgren ställer en fråga: ”Hur lång tid skulle det ta innan du får panik om du försöker få upp en låst dörr utan att lyckas. 15 sekunder? En halv minut? Poängen är att det inte skulle dröja särskilt länge. Det gör det inte för en person med demenssjukdom heller.”


Kent Löfgren är ämnesråd och har arbetat med äldrefrågor i 40 år. Han är upprörd över att kommunerna inte anser sig ha råd att skapa trygghet för dem som behöver den mest. Svårt sjuka äldre. Han påpekar att det är kommunernas ansvar att skapa resurser och åtgärda brister.


— Tänk om man hade resonerat på samma sätt när det gäller barn i förskolan. Att lämna barnen utan tillsyn. Det skulle inte vara möjligt — inga föräldrar skulle låta det ske.


Men att kommunerna har ansvar för att enskilda får den hjälp de behöver tycker Kent Löfgren är förtydligat nu. 


Kritikerna ser inte att ändringen i socialtjänstförordningen kan göra någon skillnad. Den är ett komplement till socialtjänstlagen som är en ramlag och kan tolkas så att det passar ekonomi och organisation. 


”Tillgång till personal” kan innebära nattpatrull, konstaterar Lars-Erik Holm, före detta generaldirektör för Socialstyrelsen i tidningen PRO Pensionären. 


Fortsatt är det upp till varje boende att besluta om bemanningen, men de ska få lite hjälp på traven. SKL tar fram stöd och rekommendationer för hur kvaliteten kan förbättras. Frågan är om rekommendationer räcker där bemanningen är så låg att de gamla känner sig otrygga och utsätts för risker?



På boendet i Högdalen arbetar tolv undersköterskor nattetid, alla är erfarna och kunniga. Det tycker Suzanne Elfsö är en förutsättning för att ha ansvar för ett så stort område som hon har. Att vara ensam sjuksköterska och jobba natt kräver att man är bra på att samarbeta, klarar sig själv och kan ta egna initiativ. Det gäller att kunna prioritera, lita på sig själv, och på undersköterskorna. Det gör hon. 


— Vi som jobbar natt är ett speciellt gäng, säger hon.


Kampen för bemanning
2010
: SVT:s Uppdrag granskning gör ett reportage om gamla som låses in på natten.

2010: Socialstyrelsens tillsyn på 94 demens­boenden visar på brister i bemanningen – både dagtid och nattetid.

2011: Socialstyrelsen gör en ny tillsyn, nu av 169 boenden. Den visar att det är bemanningen och inte de äldres dygnsrytm och vanor som styr när insatserna ges.

2012: Socialstyrelsen lämnar en föreskrift till regeringen om bemanning, som planeras träda i kraft i januari 2013.

2013: Socialstyrelsen säger att reglerna för bemanning på särskilda boenden ska börja gälla 2015 i stället. Bjuder samtidigt in SKL till samarbete kring reglernas utformning.

2014: Regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg uppdraget att granska bemanningen på särskilda boenden. Även den visar allvarliga brister. Men myndigheten avstyrker föreskriften.

2015: Socialstyrelsen gör ett nytt försök med en föreskrift om bemanningen i särskilda boenden.

2016: Regeringen säger nej till en föreskrift och presenterar ändringen i socialtjänstförordningen.