Zoltan Kurhejja känner sig inte längre bunden av det sekretessavtal som han hävdar att de anställda måste skriva under och lova att inte prata om företaget. Sedan något år är han anställd direkt av Danderyds sjukhus i Stockholm. 


Trots att han arbetade för Orange i två år vet han inte vad han tjänade i bruttolön, om boendet och resorna företaget ordnat drogs. Han såg bara sin timlön netto, 110 kronor och att skatt och socialförsäkring dragits. Orange debiterar landstingen 500 kronor, i nivå med vad ett stort svenskt bemanningsföretag anger när Vårdfokus frågar.


Zoltan Kurhejjas nettolön var cirka 30 procent lägre än vad sjuksköterskorna vi jämför med får. Brutto betalas de 200-250 kronor i timmen, plus ob och semesterersättning. För timdebiteringen från landstingen gör det svenska bemanningsföretaget också pensionsinsättningar, erbjuder företagshälsovård och fortbildning.



I efterhand har Zoltan Kurhejja be-
gärt att få uppgifterna från sin arbets-givare Orange Group Baltic, den litauiska gren av företaget där han var anställd. Men han har varken fått skatte­deklaration eller uppgifter om pensionsinsättning. Vårdfokus frågade Lars Hezsö, verkställande direktör för svenska Orange Personal, var de uthyrda sjuksköterskornas skatt betalas in.


— Det beror på om det är efter 183 dagar. De första 183 dagarna ska du betala skatten i hemlandet, sedan i Sverige.



Skatteverket har bara fått en inbetalning från Orange Group Baltic. Den var för mars löner i år.


— Då är det enligt de lagar som finns, att vi ska betala in skatt vid det tillfället. Vi har inte fått någon annan återkoppling från Skatteverket. 



Betalas tjänstepension in?


— Ja, i sjuksköterskans hemland eller i Litauen. Vi följer direktiv och förordningar.

Efter varje fyraveckorsperiod av arbete var Zoltan Kurhejja tvungen att åka hem till Ungern och vara ledig i två veckor. Orange betalade resan och bestämde resdagar. När han var sjuk fick han inget betalt. Sjukdagarna räknades som ledighet. Lars Hezsö säger att han inte kan kommentera specifika personer, men har företaget gjort fel ska de rätta till det, uppger han.


Zoltan Kurhejja väntade i två år innan han slutade på Orange. Annars hade han krävts på 4 000 euro, cirka 37 000 svenska kronor, för den fem månader långa språkkurs som företaget ordnar inför arbetet i Sverige.


Orange sjuksköterskor arbetar utan kollektivavtal, ändå anlitas de av fler och fler landsting och kommuner. Men skadestånden till Vårdförbundet börjar bli dyra. Anledningen är att arbetsgivarna är skyldiga att informera eller förhandla med facket även när en snabb ”direktupphandling” görs. 
De skriver avtal med den svenska delen av företaget, Orange Personal, som har kollektivavtal. Men där finns bara administrativ personal. Sjuksköterskorna, som Zoltan Kurhejja, är anställda av Orange Group Baltic och de har inget avtal med Vårdförbundet.



Med sitt svenska företag har Orange blivit medlem i arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen inom Almega, vilket ger en auktorisation. Den innebär en garanti för att företaget följer lagstiftning, betalar skatter och att dess anställda arbetar under kollektivavtal. Almega kommer nu 
att granska om Orange ska få ha 
kvar den kvalitetsstämpel som medlemskapet ger.


Enligt Lars Hezsö följer de alla direktiv och förordningar i EU och svenska lagar.


I Norge har sjukvårdsregionerna bestämt att säga upp avtalen med Orange efter att en revisionsbyrå gjort en granskning och sett att företaget brutit mot arbetstidslagen och att flera löneutbetalningar saknat rätt kvälls- eller nattillägg.