Rosie Lundvall rycker till när patienter kommer in febriga och flämtande på triagerummet. Hon nickar mot sin undersköterskekollega som vant tar fram sepsisformuläret. Flåsande andning är ett typiskt symtom på svår sepsis. Inte sällan andas patienten lika snabbt som en spurtande löpare. Den sjuke kämpar för att kompensera syrebristen i vävnaderna. Om inte rätt åtgärder sätts in direkt hotar organ­svikt, intensivvård och i många fall döden.


Larmet har gått, men Rosie väntar inte på läkaren innan hon startar den första behandlingen. Med sepsisverktyget har hon mandat att sätta syrgas med fullt flöde och snabbt koppla på intravenös vätska. Men först trängs hon med undersköterskan Sanna Kling runt patienten för att mäta vitala parametrar, sätta grov infart, ta prover och blododla.


En stund senare ber hon patienten räta ut sin böjda arm så att kärlet inte veckar sig. Direkt efteråt ökar dropptakten igen. En liter måste in den första halvtimmen.



Varje dag kommer en till två patienter med sepsis in på Sörmlands tre akutmottagningar, där alla är stolta över hur snabbt patienter med svår sepsis i dag får rätt behandling med sepsisspåret som infördes 2015.


Innan dess hände det att sepsispatienter 
missades på akuten. De var visserligen svaga men bedömdes inte som akut sjuka och kunde hamna ensamma i ett undersökningsrum. Därinne började febern stiga och blodtrycket sjunka. Ibland fick de köras raka vägen till intensiven.


— Det här är svåra minnen. Vi hade inte koll på de tidiga tecknen på sepsis. Tiden betyder allt och syrgas, vätska och antibiotika ska sitta på plats inom en timme. 


Det låter smått osannolikt att akutmottagningar missar blodförgiftning. Men det är vanligt på landets akutsjukhus. Sjukdomen är känd för att vara svår att bedöma. Långt ifrån alla svaga patienter med feber har sepsis. Och snabb andhämtning kan lika väl vara hjärtsvikt.


— Dödligheten är skyhög, hälften av patienterna som går in i septisk chock dör. Ändå ligger sepsisvården långt efter hjärtsjukvården. Därför startade vi sepsisspåret. Vi måste hitta de här patienterna direkt. Nu kommer de in med larm, precis som misstänkt hjärtinfarkt eller stroke, säger Malin Enarsson, ansvarig infektionsläkare för sepsisspåret sedan start.



Innan det nya arbetssättet infördes upptäcktes och behandlades endast 15 procent av sepsispatienterna inom en timme. Nu är det 40 procent på akutmottagningarna. Sörmland har inte uppfunnit några nya metoder, utan en arbetsgrupp har gjort en anpassning av det brittiska verktyget UK sepsis trust. I det har beprövad och evidensbaserad kunskap förts samman till en enkel checklista.


Rosie hoppade in i gruppen direkt efter sin utbildning till specialistsjuksköterska i akutsjukvård. Magisteruppsatsens ämne hade varit akutsjuksköterskans uppmärksamhet på sepsis. Hon är nu vårdutvecklare, i tjänsten ingår att jobba på akuten under sommaren.



För hennes och Sannas patient har första dosen Tazocin droppat in och en liter vätska i blodbanan har höjt blodtrycket, vilket lugnat dem. Definitionen att patienten gått in i en septisk chock är att blodtrycket inte stiger trots litervis med intravenös vätska.


— Då blir jag riktigt orolig. Den svåra infektionen gör att kapillärerna läcker ut stora mängder vätska i vävnaderna. Det blir allt svårare att hålla patienten cirkulatoriskt stabil och varje minut räknas.


Vid det laget är både infektionsjouren och narkosjouren inblandade, för risken att dö i septisk chock ökar nu dramatiskt. För varje timme utan antibiotika har patienten åtta procents mindre chans att överleva.


Metabolismen försvagas och patienten flåsar och börjar bli omtöcknad.


— Då visar det höga laktatprovet att vävnaderna inte får tillräckligt med syre. Det försöker vi motverka genom att ha fullt syrgasflöde. Laktat är ett av de avgörande sepsisproverna och en av de röda flaggor­na i sepsisformuläret.


Sepsisspåret har utökats och innefattar ambulansen, akutmottagningarna och sjukhusens vårdavdelningar i hela 
Sörmland. Alla använder samma arbetssätt. Inte sällan är det på en medicin- 
eller kirurgiavdelning som patienten blir septisk. På avdelningarna finns sjuksköterskor som är ”sepsispiloter” efter en extra utbildning. Arbetssättet togs fram som en del av Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, nationella projekt Bättre flöde i vården.Förutom sepsisverktyget använder akutmottagningarna det nationella triagesystemet Retts och symtom bedöms enligt ESS-skalan.


HÖG DÖDLIGHET

Varje år drabbas 25 000 personer i Sverige av sepsis. Det är lika många som diagnostiseras med prostata-, bröst- och tarmcancer tillsammans.
Dödligheten är hög, jämförbar med hjärtinfarkt. Inom en månad har 20-30 procent av dem som vårdats för sepsis på sjukhus avlidit.


RÖD FLAGG (VARNINGSTECKEN)

  • Systoliskt blodtryck under 90 mmHg
  • Laktat över 2 mmol/l
  • Andningsfrekvens över 25/minut
  • Hjärtfrekvens över 130/minut
  • Saturation under 91 procent på luft
  • Påverkat mentalstatus
  • Peteckier
  • Andra avvikande provsvar
  • Nedsatt urinproduktion