Therése Brisenheim. VF 9-16
Therése Brisenheim. Foto: Anna Simonsson

Therése Brisenheim

Sjuksköterska, akutmottagningen, Nyköpings sjukhus


— När det är för lite personal. Vi har en tavla där man direkt kan se hur många som är här när man kommer till jobbet. När vi är för få tar jag ett djupt andetag och tänker ”nu får vi göra det bästa av det här”. Jag har jobbat hela sommaren och visst har det funnits vissa dygn när vi varit kort om folk.


— Jag tog examen i januari. För mig betyder det mycket vilka jag jobbar med. Om jag arbetar med en erfaren undersköterska så slappnar jag av. Men visst får jag lite hög puls när det kommer in ett larm.


— Jag slappnar av genom att alltid gå en promenad med hundarna när jag kommer hem. Eller vara med hästarna i stallet. Det är avslappnande med djur.

Veronica Årstad. VF 9-16
Veronica Årstad. Foto: Privat

Veronica Årstad
Röntgensjuksköterska, Östersunds sjukhus

— Tidsbristen är det som stressar mig mest. Jag vet ju att man bara kan ta en patient i taget men vissa dagar när det är mycket känner man sig otillräcklig.

— Vi har både bokningar och akuta undersökningar varje dag och undersökningarna blir bara fler och fler. Ibland har jag varit nära att säga upp mig, men jag trivs ju med jobbet och arbetskamraterna så jag vill vara kvar.

— För att varva ner går jag ut och går, det rensar huvudet. Jag följer med barnen på deras aktiviteter, till ishallen eller stallet. Förut red jag själv också.

 

Mari Dahlberg. VF 9-16
Mari Dahlberg. Foto: Privat

Mari Dahlberg
Sjuksköterska och uroterapeut, kirurgmottagningen, Sus i Malmö
— Den timme på morgonen då jag ansvarar för telefonrådgivningen vid bäckenbottencentrum tycker jag är stressig. Samtidigt som jag lugnt och stilla måste lyssna på vars och ens önskemål och problem ska jag dokumentera det som sägs. Sedan blir det en hel del efterarbete, exempelvis att ordna med recept, tider eller kanske rådfråga någon kollega. Det som stressar allra mest är att man inte alltid kan erbjuda de operations- eller mottagningstider som patienterna önskar.

— Varvar ner gör jag genom att gå till och från arbetet, oavsett väder. Då hinner jag rensa skallen.

 

Viktoria Ljung. VF 9-16
Viktoria Ljung. Foto: Sanna Björkman

Viktoria Ljung
Barnmorska på abortenheten vid Södersjukhuset
— Jag blir mest stressad när saker och ting inte flyter på som jag har tänkt och det blir förseningar. Det kan hända till exempel om det uppstår en komplikation som gör att läkare behöver konsulteras.

— Det kan räcka med 20 minuters försening så påverkar det resten av patienterna. Men det händer inte så ofta här, kanske en gång i veckan, det är överkomligt.

— För att varva ner brukar jag tänka att det är trots allt inte så farligt, det handlar inte om så allvarliga tillstånd här hos oss.