Svindlande karriär
Redan tidigt visste Anne de-Wahl Granelli att hon ville forska. Men hon hade aldrig kunnat drömma om att det skulle ta henne så långt.
Tack vare Anne de-Wahl Granellis forskning har överlevnaden bland nyfödda med hjärtfel ökat dramatiskt, i Sverige och i världen?.
— När vi förstod att det verkligen fungerade kändes det fantastiskt. Jag tänkte att nu disputerar jag och så är det bra med det. Men riktigt så blev det inte, säger Anne de-Wahl Granelli, biomedicinsk analytiker och verksamhetschef för NU-sjukvårdens kardiologklinik.
?I januari 2009 prydde en av världens mest ansedda medicinska tidskrifter, British Medical Journal, sitt omslag med en bild på en nyfödd baby. Från foten och handen gick det trådar kopplade till en pulsoxymeter. Artikeln handlade om att när syremättnaden är 95 till 100 procent är allt ok. Om den är lägre, eller om skillnaden mellan handen och foten är större än tre procentenheter, lider barnet troligen av ett livshotande hjärtfel.??
Forskare från andra länder hade varit inne på samma spår. Men Anne de-Wahl Granelli ?var först med att presentera ett protokoll som ?i detalj visade hur undersökningen skulle göras och med vilken teknik. ?
Tre månader efter publikationen lade hon fram sin avhandling, för att sedan ge sig ut i världen för att hjälpa andra att implementera metoden. ?
Förutom i Sverige är Granelli-protokollet i dag mer eller mindre standard inom barnhjärtsjukvården i Europa, USA, Kina och stora delar av Sydamerika.?
— Jag hade aldrig kunnat drömma om att jag skulle bli inbjuden som föreläsare och sitta ?med som expertrådgivare för rutiner inom ?barnhjärtsjukvården i exempelvis USA eller?Kina. Det är sådant som bara inte händer. Granelli-protokollet har tagit mig till mellan 40 och 50 länder, säger Anne de-Wahl Granelli.
?Upprepade multicenterstudier har visat ?att andelen nyfödda som lämnar bb med livs-hotande hjärtfel sjunker från 28 till 8 procent med metoden.??
Redan i gymnasiet tyckte Anne de-Wahl Granelli att forskning var intressant. Efter skolan sökte hon in på dåvarande laboratorieassistentutbildningen.?
— Jag ville ha ett jobb som var utvecklande och intressant.?
Av en slump fick hon ett vikariat på barnhjärtenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där fick hon lära sig att ta ultraljud på hjärtan. Efter ett par år fick hon ett läkaranslag som inte hade utnyttjats för att åka till Kanada och lära sig mer. Ett och ett halvt år senare kom Anne tillbaka till Sahlgrenska, som den första svensken med en internationell specialistexamen på ultraljud av barnhjärtan.
??På frågan om hon skulle rekommendera andra unga att söka sig till biomedicinska analytikerlinjen svarar hon ja utan att tveka.?
— Utan den bakgrunden hade jag inte fått göra den resa som jag har fått göra. Det viktiga är inte alltid lönen, utan att det man gör är meningsfullt och känns spännande.