Det är tack vare medlemmarnas påtryckningar och lokalavdelningarnas hårda arbete som Vårdförbundet lyckades i förhandlingarna med SKL, säger Sineva Ribeiro.


Vårdförbundet har under lång tid strävat efter ett centralt avtal om nattarbetstider med arbets­givarorganisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting. Tidigare har arbetstidsförkortningar skrivits in i lokala kollektivavtal. Nackdelen med de avtalen är att arbetsgivarna ensidigt kan säga upp dem. 


Ett centralt avtal ger långsiktighet och en ny bättre grund för lokala förhandlingar om hälsosamma arbetstider.



Som mest får medlemmar som jobbar rotation inom landsting och kommuner en arbetstidsförkortning på fyra timmar i veckan. När det gäller arbetstidsförkortning vid enbart natt omfattas inte medlemmar som är anställda i kommunerna.


— Som det är nu fortsätter kommunerna att bortse från att de är framtidens stora vårdarbetsgivare, säger Sineva Ribeiro.


Enligt Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg hade inte SKL mandat att ta med kommunerna fullt ut i överenskommelsen. Till slut kom Vårdförbundet och SKL överens om att inleda en kartläggning av villkoren för nattarbete i kommunerna, som ska ge underlag för framtida diskussioner om hälsosamma arbetstider i kommunerna.


För att inte gå miste om möjligheten till ett centralt nattavtal som berör en majoritet av medlemmarna valde Vårdförbundet att skriva under avtalet.


— Nu blir det ett viktigt arbete lokalt att försöka förhandla fram lika bra villkor i kommunerna och få dem att ansluta sig till det centrala avtalet, säger Annelie Söderberg.

R
edan i dag finns många lokala kollektivavtal som ger samma eller liknande arbetstidsförkortning som det nya centrala avtalet. Men ofta har de tillkommit genom att andra villkor ”sålts bort”. Det upptäckte Ida Eklöf, förbundsombudsman på Vårdförbundet, när hon under ett halvår granskade lokala avtal inför förhandlingarna. Ju mer arbetstidsförkortning de lokala avtalen innehåller, desto mer andra värden har medlemmarna förlorat, berättar hon.


Det handlar framför allt om rätten till ersättning vid förskjuten arbetstid och ob.


— Det är vanligt att de lokala avtalen ger arbetsgivarna stor flexibilitet att bemanna med hjälp av pooler. Ersättning vid förskjuten arbetstid har nästan alltid sålts bort, säger Ida Eklöf. 


Med det nya centrala avtalet som grund kan lokala avtal nu omförhandlas. Tanken är att Vårdförbundets medlemmar då ska få behålla den arbetstidsförkortning de har i dag — och samtidigt få tillbaka de värden som gått förlorade när de lokala avtalen tecknades. Om arbetsgivare och Vårdförbundet vill kan dessa värden säljas på nytt mot att arbetstiderna sänks ännu mer i lokala avtal.


Vårdförbundet kommer att ta fram strategier och stöd till lokala avdelningar som har ett omfattande jobb framför sig.



I det nya centrala avtalet finns en avräkning inskriven. Det handlar om ett minskat lönepåslag 2018 för dem som får en arbetstidsförkortning enligt det nya avtalet, som inte redan har kortade arbetstider enligt lokala avtal. 


Där det finns lokala avtal med arbetstidsförkortning har medlemmarna i dag redan betalat för den kortade arbetstiden genom exempelvis slopat ob och/eller utebliven ersättning för förskjuten arbetstid, berättar Annelie Söderberg.


Medlemmar som i dag arbetar enligt de Allmänna bestämmelsernas, AB:s, definition på heltid — 38 timmar och 15 minuter vid rotation eller 36 timmar och 20 minuter vid ständig natt — får en avräkning vid lönerevisionen 2018 på sin löneökning. Det innebär 0,2 procentenheter mindre för dem som jobbar enbart natt och 0,4 procentenheter mindre i ökad lön för dem på rotation.


— Vår bedömning är att detta gäller en liten grupp av våra medlemmar, därför ser vi på avtalet som i princip betalat och klart, säger Annelie Söderberg.



Hur ser du på risken att arbetsgivare säger upp lokala avtal och nöjer sig med de nivåer av arbetstidsförkortning som är i det nya centrala avtalet?


— Jag har ställt precis den frågan till SKL, som självklart inte kunnat ge svar på hur alla enskilda arbetsgivare kommer att agera. Men, det här införs i en tid då våra medlemmar tillhör brist­yrken. De arbetsgivare som inte möter oss i det här lokalt kommer att få svårt med bemanningen.


När det gäller arbetstidsförkortningarna i det nya centrala nattavtalet har det kommit kritik från både medlemmar och lokala avdelningar för att golvet i avtalet är för lågt. Annelie Söderberg tycker att Vårdförbundet kommit långt, men inte hela vägen. Det förbundet egentligen ville var att få till en trappa där även mindre och mer nattarbete skulle ingå.


Hon vill samtidigt lyfta fram skillnaden mellan centrala och lokala avtal. Centrala måste 
fungera för alla
 typer av verksamheter och utgöra en grund, 
medan det lokala är till för att vara 
just lokalt anpassat. Det ska komplettera och ge bättre villkor.



Vad hände med kravet på att en arbetad timme på natten ska räknas som 1,4 timmar?


— Den här siffran, som från början var ett yrkande från lokalavdelningarna våren 2015, fanns med i diskussionerna med SKL. Men arbetsgivarsidan var totalt emot att föra in en kvot i ett centralt avtal, något som inte existerar i centrala arbetstidsavtal inom några andra branscher. Men i lokala avtal går det bra att ha kvoter.



På frågan om det nya centrala nattavtalet kommer att få stopp på frustrationsuppsägningar, bemanningsproblem och stängda vårdplatser svarar Annelie Söderberg ”nej”.


— Det här är absolut inte hela lösningen. Men vi har fått en motpart som vill prata hälsosamma arbetstider och som har insett att detta är en av de viktigaste frågorna för att klara bemanningen i vården. Nu måste vi förhandla fram lokala nattarbetstidsavtal som matchar det centrala avtalet, som klarar verksamheternas behov och ger vila och återhämtning.

Vad är allmänna bestämmelserna?
AB innehåller centralt kollektivavtalade anställningsvillkor för arbetstagare inom Sveriges kommuner och landsting. AB är en bilaga till Huvudöverenskommelsen, HÖK, kollektivavtalet mellan SKL och olika arbetstagarorganisationer, bland andra Vårdförbundet.