Kön för oprioriterade patienter till magnetkameraundersökning har minskat från cirka fyra månader 2015 till 27 dagar. För datortomografin har köerna minskat från cirka fem månader till 35 dagar. Trots att köerna var långa 2015 köpte de in motsvarande en kamera hos bolaget Aleris och hade bemanningspersonal inne.


Sedan började radiologin i Värmland införa lean, en modell för att organisera arbetet efter flöden.



— Vi fick medel för att korta köerna. Nu gör vi allting själva och lyckas nå kömålen. Arbetet med lean har också lett till att köernas längd blivit mer jämna sett till hela länet, säger verksamhetschefen Dan Drobin.


De har gjort en rad förändringar, stora som små. Bland annat handlar det om att renodla protokoll och metodböcker. Allt som är onödigt vid en undersökning tas bort.


— Det går snabbare. Vi gör mer. Och vi har täppt till en massa luckor och bortfall som vi har haft tidigare, säger Dan Drobin.



Men alla håller inte med om att det är oväsentligheter som skalats bort. Vårdförbundets två ombud inom radiologin anser att det mesta går för fort. Samtidigt som mycket ska förändras är personalstyrkan mindre. Sju personer har slutat sedan 2015, varav fem röntgensjuksköterskor. Ingen av dessa har ledningen lyckats ersätta.


— Vi har krav på oss att utföra fler undersökningar, men vi är kort om personal. Då är det i arbetsmiljön det visar sig. Vi kan se att sjukskrivningarna ökar igen. Från fackligt håll har vi dragit i gång en process för att ta itu med problemen, säger Camilla Gustafsson, styrelseledamot i Vårdförbundet i Värmland, och röntgensjuksköterska i Arvika. 


Även om hon tror på grundidéerna tycker hon att förändringen borde ha förankrats bättre hos medarbetarna. Camilla Gustafsson är mest kritisk till att fokus främst ligger på produktion, effektivitet och att kapa köerna.


— För oss som legitimerad personal är det oacceptabelt. Vi ska verka för god omvårdnad i vårdmötet och framställa optimala bilder med minsta möjliga stråldos och hög patientsäkerhet, säger Camilla Gustafsson.



Dan Drobin är självkritisk när det gäller förankringen. Han säger att han inte lyckats nå fram till alla medarbetare på ett bra sätt och medger att det tog för lång tid att ändra den stressiga tillvaron då röntgensjuksköterskor ensamma bemannade magnetkamerorna. Tanken var att de enbart skulle ta ”lättare” patienter, men beräkningarna stämde inte.


— Vi måste våga testa saker, men vi får inte bygga fast oss i dåliga lösningar, säger Dan Drobin.


Enligt honom är de flesta problemen inom produktionen lösta. Nu ska de fokusera på arbetsmiljön.


— Det är olyckligt att rekryteringsproblemen sammanföll med lean-projektet. Men vi har en del förslag och har fått okej från landstinget att anställa en handfull röntgensjuksköterskor. Där hade vi nog den huvudsakliga orsaken till stress, säger Dan Drobin.