Det behövs branschgemensamma standarder för snabbtester för droganalys så att de blir säkrare, anser biomedicinska analytikern Lena Morgan. Hon är projektledare på den ideella föreningen Swedish standards institute och tidigare förbundsombudsman på Vårdförbundet.


— Resultaten från snabbtester för droganalys kan ha stor inverkan på den enskilda individen eftersom det handlar om tester som görs inom och vid företagshälsovården, skolan, polisen, beroendemottagningar, inom psykiatrin och även i akutvården, säger hon.


I dag utförs drogtester i många olika verksamheter och sammanhang med hjälp av snabbtester för saliv och urin. Dessa är av varierande kvalitet och utförande. Ofta används de av personal som vare sig har kunskap eller utbildning i hur analyserna ska göras för att det ska bli ett så korrekt resultat som möjligt.


— Det gör att de resultat som fås från testerna är osäkra. Ofta omsätter de dessutom mycket pengar, både vid inköp och vid användning. För att vara bra bör testerna i största möjliga mån vara samstämmiga med de resultat som uppnås vid en validerad analys, säger Lena Morgan.


Under sin tid på Vårdförbundet och även som ordförande i den internationella organisationen 
IFBLS för biomedicinska analytiker var Lena Morgan drivande när det gäller frågor som rör patientnära analyser, det som ibland kallas poct, point of care testing. På Swedish standards institute har hon fortsatt att engagera sig i de frågorna.


Den nystartade standardiseringskommittén för snabbtester vid droganalys består av representanter från myndigheter, tillverkare och användare. För närvarande representeras Rättsmedicinalverket, medicin-teknikföretaget Dräger, Alna, Motorförarnas helnykterhetsförbund, Trafikverket, Kriminalvården och Securetec i kommittén.


— Vi hoppas få med representanter från vården och skolhälsan där man också utför de här analyserna, säger Lena Morgan.


Målsättningen är att kommittén ska arbeta snabbt.
 

— Men en realistisk bedömning är ändå att det kommer att ta ett till två år innan vi blir klara.


Målet är att ta fram standarder och riktlinjer som höjer säkerheten och kvaliteten. Men också att sänka kostnaderna för att använda snabbtester. Kvalitetsaspekten är viktigast, påpekar Lena Morgan. Men också hur analyserna genomförs och handläggs i olika vårdformer är viktigt för en god patientsäkerhet och individens rättssäkerhet.