Datortomografi, DT, är ett av de viktigaste verktygen inom sjukvården för snabba och korrekta diagnoser. Utrustningen kan användas på de allra flesta patienter och finns tillgänglig dygnet runt. Men det finns en tydlig nackdel, den höga diagnostiska kvaliteten bekostas med en hög stråldos.


Kartläggningar har visat att DT står för mer än hälften av den samlade stråldosen inom medicinsk bilddiagnostik, trots att de flesta undersökningar sker med andra bildtekniker.



Men det finns flera hjälpmedel för att reducera stråldoserna. En sådan är filtrerad bakåtprojektion, FBP, som i stort sett är standard inom bilddiagnostiken. Den kan nu komma att ersättas av iterativ rekonstruktion, IR, en datorteknik där algoritmer hjälper till att förbättra bildkvaliteten. 


IR-tekniken användes vid de första datortomo­grafierna på 1970-talet, men fick snart läggas åt sidan då datamängderna blev så stora att rekonstruktionerna tog flera dagar. Nu gör IR comeback, tack vare snabbare datorer som inte längre är så dyra. 



Vid Skånes universitetssjukhus har tekniken införts för de flesta typer av DT-undersökningar, och har lett till en sänkning av stråldoserna med i snitt 20 procent. Detta har gjorts möjligt bland annat genom en ny avhandling skriven av sjukhusfysikern Marie-Louise Aurumskjöld. Hon har visat att det går att sänka doserna ännu mer med hjälp av tekniken.



I avhandlingen undersöktes IR-system från de största leverantörerna i Sverige. Huvudfokus har legat på undersökningar av hjärna, lever, buk­organ samt på barn. Det är undersökningar som normalt kräver höga stråldoser för att få bilder med god kontrast.


Testerna har genomförts på dockor, så kallade fantom. Kalkyler gjordes för att se hur mycket stråldosen kunde sänkas utan att bildkvaliteten påverkades negativt. 


— Det gäller att gå varsamt fram så att inte stråldosen sänks för mycket. Då kan inte bilderna användas och undersökningen måste göras om, säger Marie-Louise Aurumskjöld.


I den sista studien testades den senaste generationens IR-teknik, så kallad modellbaserad IR eller MBIR. I denna del gjordes även bukundersökningar på barnpatienter som vägde mellan 11 och 50 kilo. Det visade sig att stråldosen kunde sänkas med hela 32 procent med bibehållen bildkvalitet.


— Det är väldigt glädjande eftersom barn är extra känsliga och har en ökad risk för strålningsinducerad cancer.



Marie-Louise Aurumskjöld bedömer att stråldoserna kan sänkas mer än vad som framkom i studien, både för vanlig IR och för den mer avancerade MBIR. Kanske rentav till hälften av dagens nivåer, och på sikt ännu lägre. Det skulle i så fall innebära att DT, med dess eftertraktade höga bildkvalitet, kan användas vid fler medicinska undersökningar.


— Den stora utmaningen vid införande av IR-teknik är att bilderna ser annorlunda ut. Därför behöver läkarna få tid på sig att ställa om och lära känna den nya typen av granskningsmaterial. För röntgensjuksköterskor innebär en övergång till IR-teknik inga större skillnader, säger Marie-Louise Aurumskjöld.