Jag hoppades så klart, men vågade inte ta ut något i förskott, sa psykiatrisjuksköterskan Joachim Ecker­ström när han i slutet av oktober fick ta emot det stora Vårdförbundspriset. 


Han och fem andra vinnare fick på Vårdgalan i slutet av oktober dela på prissumman 500 000 kronor, Vårdförbundets och Folksams gemensamma pris som delas ut årligen. Den här gången gick priserna till Vårdförbundsmedlemmar som utvecklat personcentrerad vård. Vid prisutdelningen i Stockholm invigningstalade socialminister Annika Strandhäll (S).



Joachim Eckerström fick priset för att ha lett utvecklingen mot att personer med emotionell instabilitet och självskade­beteende själva kan skriva in sig för vård. Sedan 2015 är det möjligt vid två avdelningar inom Norra Stockholms psykiatri på S:t Görans sjukhus. 


— Egentligen har priset fyra vinnare. Förutom mig själv går det lika mycket till patientgruppen med självskadebeteende eftersom det inte funnits någon vårdform för dem tidigare. Priset lyfter också specialist­sjuksköterskor inom psykiatri och mitt team inom vårdkedjan vid Norra Stockholms psykiatri, säger han.


Förutsättningen för att patienter ska få skriva in sig själva är att de har kontakt med öppenvården och att de, tillsammans med en specialistsjuksköterska, skrivit ett individuellt vårdkontrakt. 


En förutsättning i kontraktet är till exempel att inte skada sig själv under vårdtiden. Därför välkomnas patienten på avdelningen, i stället för att visiteras för att leta efter exempelvis vassa föremål. Patienten fortsätter sköta sin egen medicinering på avdelningen, vilket är nytt i psykiatrin.



Rummen har gjorts trivsamma med enkla medel som gardiner, växter och fototavlor. Patienten får delta i aktiviteter och samtal efter eget önskemål, enligt vårdplanen. Vårdtiden är 1—3 dagar.



Självskadebeteende är ett ökande problem i samhället och vården, framför allt hos unga personer. Men det är ingen diagnos, utan ett sätt att försöka lindra inre smärta och ångest och är ofta kopplat till emotionell instabilitet.


Teamet är stolt över att vårdformen är sjuksköterskeledd.


— Tidigare när specialistsjuksköterskor kom tillbaka till jobbet efter utbildningen kunde de få samma arbetsuppgifter som tidigare. Nu har vi en strukturerad omvårdnadsintervention som både innebär en förbättring för patienterna och utnyttjar specialistsjuksköterskans kompetens. Det har varit en mission för mig, förklarar Joachim Eckerström.


Utvärdering sker kontinuerligt genom att patienterna skattar sin upplevelse av vårdformen och bemötandet. Det återstår att utvärdera om satsningen också sparat pengar, genom kortare vårdtider och genom att förebygga allvarligare insjuknande.



Vid projektets start fanns farhågor om att patientgruppen skulle börja använda sjukhuset som hotell, att både vårdtider och arbetsbelastning skulle öka, samt att andra patienter kunde bli avundsjuka på möjligheten.


— Men inga av våra farhågor har besannats. Vi hoppas kunna visa det med forskning också. Vi har fått ett roligt arbete tillsammans, fördjupat samarbetet mellan öppen- och heldygnsvård och patienterna får hjälp att bryta ett destruktivt beteende, säger Joachim Eckerström, som också är högskoleadjunkt vid Röda korsets högskola.


Prissumman på 200 000 kronor kommer han att använda som en grundplåt för sin doktorandutbildning. ”På det sättet går pengarna tillbaka till verksamheten och fortsatt utveckling av vården. Men visst ska vi passa på att fira lite på jobbet också.”

Så här skriver juryn bland annat:
"Här har man genom verkligt nytänkande, patientdelaktighet och omfattande interna utbildnings­insatser skapat en ny vårdform som innebär ett paradigmskifte för en utsatt patientgrupp."

 

100 000 kronor
Ser behovet av livskvalitet 

En lugn frukoststund i sängen, lite musik eller en promenad. Elin Nilsson och Madeleine Nilsson söker andra lösningar än läkemedel när de boende är oroliga.

På demensboendet Österbo Vardaga i Lund är det få som i dag får ångestdämpande mediciner. Vård­fokus besökte boendet i våras och beskrev i ett reportage hur personalen stöttas att tänka på omvårdnadsåtgärder.

När Elin Nilsson, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, och sjuksköterskan Made­leine Nilsson började sitt förbättringsprojekt 2014 behandlades 23 av de 48 patienterna på Österbo med ångestdämpande läkemedel. Drygt tre år senare står endast en av de 48 patienterna på sådan medicinering. Antalet fall­olyckor har minskat med en tredjedel, från 141 under 2013 till 92 under 2016.

De går grundligt till väga, bland annat går de igenom läkemedelslistor och skattar beteenden, vilka förs in i det så kal-
lade BPSD-registret. Med hjälp av registret kan lämpliga omvårdnadsåtgärder formuleras och effekten utvärderas. Det kan handla om att använda musik eller promenader för att de boende ska bli lugna och må bra.

Då någon ändå behöver psyko­farmaka finns alltid en plan för utsättning redan vid första ordinationen.


Så här skriver juryn bland annat:
"Det personcentrerade arbetssättet har gett medarbetarna djup kännedom om patienterna som personer, vilket har inneburit en mycket positiv effekt på patienternas välmående och livskvalitet. Arbetsmiljön har blivit lugnare och teamarbetet har förbättrats."

 

75 000 kronor
Tänker förebyggande i akutsjukvård

På kärlkirurgin är det snabbt hem som gäller efter operation. Sara Haile oroade sig för patienterna, som ofta har hög risk för hjärtinfarkt, och startade uppföljningar.

Patienter med "fönster­tittarsjuka", Claudicatio intermittens, får ofta otillräcklig uppföljning efter operation av förträngningarna i benens blodkärl. Ändå är den bakomliggande orsaken densamma som för hjärtinfarkt och stroke, patientgrupper som följs upp på ett helt annat sätt.

Sara Haile, specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård, på den kärlkirurgiska enheten på Södersjukhuset i Stockholm ville ändra på det. Med sitt engagemang fick hon med sig både avdelningschefen och kirurgerna på idén om en sjuksköterskeledd mottagning.

Upplägget för mottagningen har hon skapat utifrån pelarna i personcentrerad vård.

— Även efter kirurgi behövs livsstilsförändringar, som fortsatt rökstopp och mer aktivitet. Vi pratar om resurser, som till exempel en aktiv partner hemma, eller hinder som nedstämdhet, säger Sara Haile.

Året efter operationen får patienterna tre återbesök och blir uppringda vid två tillfällen.

— Patienterna är ofta väldigt oroliga för att behöva amputera benet när de kommer hit. Faktum är att det även är hög risk att få hjärtinfarkt på grund av sjukdomen.

Sara Haile ska göra uppföljande studier som ska ingå i hennes doktorsavhandling, med både mjukare värden, som hälsorelaterad livskvalitet, och risk för framtida hjärtsjukdom.


Så här skriver juryn bland annat:
"Projektet demonstrerar hur personcentrerad vård kan genomföras inom akut kirurgisk verksamhet. Man arbetar framgångsrikt och holistiskt med partnerskap, patientberättelse, dokumenterad hälsoplan och uppföljning."

 

75 000 kronor
Tar patienters oro på allvar

Ambulanssjuksköterskan Andreas Rantala reagerade när patienter klagade över bemötandet då de inte togs med i ambulans.

För några år sedan blev det möjligt för ambulanspersonalen i Region Skåne att utifrån ett strukturerat medicinskt protokoll själva avgöra vilken vårdnivå patienten är i behov. Då började klagomål komma in över bemötandet, framför allt från dem som inte fick följa med till akutmottagningen.

Det fick ambulanssjuksköterskan Andreas Rantala att dra i gång sin doktorsavhandling Att bli tagen på allvar.

— För mig som ambulanssjuksköterska är det bara ännu en dag på jobbet. För den som har ringt 112 är det en händelse som hon eller han kommer att minnas för resten av sitt liv. Att bara klappa på axeln och önska lycka till kan få patienten att känna sig överkörd och maktlös, säger han.

För sin avhandling har Andreas Rantala ställt frågan till patienter vad de hade behövt för att ändå känna sig tillfreds. Tämligen genomgående svarade de "att få sin oro tagen på allvar".

— Det fanns inom ambulansorganisationen en jargong som gick ut på att om inga medicinska fel hade gjorts spelade det inte så stor roll om patienten upplevde sig illa bemött, säger Andreas Rantala.

Han har nu lyckats få ledningen att utbilda all personal i nordvästra Skåne i personcentrerad vård.

— Nu accepteras inte längre att någon kallar en viss typ av uppdrag för "skitturer". Eller att personalen på akuten säger till oss: "Vad kommer ni med?". Vi kommer inte med något, vi kommer med någon, säger Andreas Rantala.

Så här skriver juryn bland annat:
"Då ambulanssjukvården är först i vårdkedjan och har en avgörande roll i samspelet med andra vårdenheter påverkar införandet av ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt på bredden."

 

Bubblare: Projekt som får 25 000 kronor

Kol-info, en ny väg att nå ut till personer med kol.
Anna Gero och Ingrid Rosengren, sjuksköterskor och kol rökavvänjare, lungmedicinmottagningen, Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Personcentrerad vård för immunbristpatienter.
Ramona Fust, sjuksköterska, infektionsmottagningen Universitetssjukhuset i Linköping.