Det kokar av ilska bland sjuksköterskorna på ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, i Ängelholm och Helsingborg. Bara i Helsingborg har åtta erfarna sjuksköterskor, sagt upp sig sedan i våras, nästan en tredjedel av personalstyrkan.


— Som jag ser det är arbetsgivaren på väg att slå sönder en välfungerande enhet, säger sjuksköterskan Louise Persson, som valde att bli förtroendevald på ASIH i Helsingborg när krisen blossade upp. 


Sedan 2005 har de som arbetar skift där, trots ganska få nattpass, haft en arbetsvecka på 34 timmar och 20 minuter i veckan. Den här speciallösningen för ASIH i nordvästra Skåne finns inte i något lokalt kollektivavtal och kan därför enkelt tas bort av arbetsgivaren, utom för några få som har fått den reducerade arbetstiden inskriven i sitt anställningskontrakt.


— Det var en stor chock när vi fick reda på att det inte fanns något skriftligt reglerat, säger Louise Persson. 


Nu kan hon, och de flesta av kollegerna, tvingas jobba upp till 20 timmar mer på en femveckorsperiod, trots att det nya regionala arbetstidsavtalet mellan Vårdförbundet och Region Skåne är avsevärt bättre än det centrala avtalet mellan Vårdförbundet och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Arbetstidsförkortningen baserar sig på hur mycket natt du jobbar vid rotationsarbete och många på ASIH har tagit få nattpass. I båda avtalen går gränsen vid minst 20, alternativt 30, procent natt för att få tidskompensation. För övriga gäller heltidsmåttet 38 timmar och 15 minuter.



Tanken är att det regionala arbetstidsavtalet ska börja gälla på ASIH i nordvästra Skåne i början av nästa år.


— Vi är många som känner oro inför framtiden. Vi älskar våra jobb. Men det är ett psykiskt tungt arbete där vi jobbar nära döden hela tiden. Den återhämtning som nu riskerar att försvinna behövs verkligen. Jag och flera andra funderar på om vi kommer att orka stanna kvar, säger Louise Persson.


Även på andra håll, både i Skåne och i övriga landet, riskerar personal med speciallösningar att komma i kläm när nya arbetstidsavtal införs. Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet, vill vara tydlig med att avtalsskrivandet sker på tre olika nivåer. Den första är ett golv. Det handlar om den överenskommelse om arbetstider som Vårdförbundet träffade centralt med Sveriges kommuner och landsting, SKL, i december 2016. Den andra är de avtal med landsting och regioner som Vårdförbundets avdelningar i landet har fått till — ofta ännu bättre, som i Skåne. Men sedan kan en tredje nivå med särskilda lokala avtal behövas, enligt Annelie Söderberg.


— På vissa håll kanske golvet eller det regionala avtalet räcker, på andra ställen måste man ha betydligt mer vila och återhämtning eftersom vårdtyngden är så stor och det krävs för patientsäkerheten. Det är inte Vårdförbundets fel om arbetsgivaren säger upp den typen av lokala avtal eller erbjudanden, de struntar helt enkelt i den möjligheten att bemanna och klara kompetensförsörjningen, säger hon. 



Vårdfokus har pratat med flera sjuksköterskor inom ASIH som är besvikna på Region Skåne, men också på Vårdförbundet. En del har redan valt att säga upp sitt medlemskap, och fler kan vara på väg. En av dem är sjuksköterskan Jonas Kempe som jobbar i Ängelholm. Han tycker att Vårdförbundet borde haft koll på att personalen på ASIH kunde hamna i kläm.


— Ska man göra en förändring så ska alla få det bättre, eller åtminstone inte sämre än tidigare. Vi ska inte behöva jobba fler timmar och dessutom utan ordentlig ersättning. Om det här verkligen går igenom innebär det i praktiken en lönesänkning på 3 000— 4 000 i månaden. Då kommer jag att gå ur förbundet, och jag kommer aktivt att börja söka efter andra jobb, säger Jonas Kempe.



Janet Parmvi, ombudsman i Vårdförbundet Skåne, berättar att det är många olyckliga omständigheter som lett fram till dagens situation. Det första är att regionen inte tecknade avtal om arbetstidsmodellen på ASIH, eller ens berättade för Vårdförbundet att den existerade. Hon poängterar att det ytterst är arbetsgivarens beslut och att de hade kunnat behålla den kortade arbetstiden eller välja att teckna avtal med Vårdförbundet.


— Med tanke på att personal redan slutat borde de vara angelägna om att förhandla fram en lösning med oss, men hittills har vi fått nej, säger hon.


Förhandlingschefen i Region Skåne, Jan Lundin, säger att det är viktigt med tydliga regler: likvärdigt arbete ska ha samma förutsättningar och ersättning. Då kan inte ASIH i södra länet ha en lösning och ASIH i norra delen en annan.



Är det viktigare att få en enhetlig lösning för regionen än att verksamheterna 
faktiskt är bemannade och fungerar?


— Vi ställer inte den typen av saker mot varandra. Vad som gör att man stannar på en arbetsplats är mer komplext än bara arbetstiderna. Vårt mål är att det ska vara rättvist.



När ledningen på ASIH nu själva gör en översyn har de fått veta att några bara vill jobba dagtid framöver. Enligt verksamhetschefen Særun Jónsdottir betyder det att andra kanske kan nå upp till minst 20 procents nattarbete, vilket skulle innebära en viss reduktion, till 36 timmar och 20 minuter (se de olika arbetstidsmåtten i faktarutan ovan).


Enligt Louise Persson har det talats om 300 kronor som en ekonomisk kompensation. ”Ett stort skämt”, säger hon. Siffran har nämnts, säger Særun Jónsdottir, men några besked finns inte.


Av Vårdförbundet uppmanas nu sjuksköterskorna på ASIH att förhandla individuellt om högre löneersättning. Men det finns tankar bland sjuksköterskorna om att på egen hand gå samman, när de ställer krav vad gäller lön och måltidsuppehåll.