Även om en ledning har rätt att kräva att man ska lämna in sitt passerkort och gå samma dag, anser Sophie Thörne, arbets­rättsjurist på Sveriges kommuner och landsting, att det är ett sätt att behandla chefer som kan straffa sig på sikt.


— Det är brist på omtänksamhet om den enskilda chefen och att avveckla på det sättet kan skapa nya konflikter. Det kan bli svårt att rekrytera nya chefer om det sprider sig att det är lågt i tak och svårt att komma med kritik på arbetsplatsen, säger hon.

Inom den den offentliga hälso- och sjukvården är det praxis att chefer har tidsbegränsade förordnanden. Det uppfattas som smidigt från arbetsgivarhåll.


— Tidsbegränsade förordnanden ger inte en sämre anställningstrygghet eftersom den enskilde 
har en grundbefattning 
att återgå till. I avtalen brukar det också skrivas in att en chef som inte fungerar 
i rollen, eller som själv väljer att kliva av uppdraget, ska få stöd för att kunna återgå till sin profession, säger Sophie Thörne.



Men i anställningskontrakt finns oftast inte preciserat vad som ger arbetsgivare rätt att avsluta ett chefsförordnande i förtid. Enligt Sophie Thörne ska det klart framgå vad som händer om det sägs upp. Och, säger hon, det måste göras med omsorg om medarbetaren.


Chefer omfattas av den grundlagsskyddade meddelarfriheten, men i rollen ingår att genomföra ledningsgruppens beslut i organisationen. Den som inte anser sig kunna göra det kan inte vara kvar som chef. Det är Sophie Thörne tydlig med.



— Det är viktigt att få föra fram en avvikande mening både i ledningsgrupper och i andra sammanhang, men om man inte kan ställa sig bakom ett viktigt beslut när det väl är fattat — då är det svårt att vara kvar. En chef som tar avstånd från ett beslut, till exempel om en omorganisation, saknar förutsättningar att driva igenom det.