Det började som en stilla fundering en tidig morgon på Karolinska universitetssjukhuset för mer än tio år sedan. Röntgensjuksköterskan Parvin Tavakol Olofsson stod och hängde upp röntgenplåtar för demonstration. Professor Lennart Blomqvist var där och hon frågade om det verkligen var klokt att skicka en del patienter till privata vårdgivare. Hennes uppfattning då var att undersökningarna höll så låg kvalitet att sjukhuset i regel fick göra om dem.


— Han var inte säker på att jag hade rätt och uppmanade mig att undersöka saken närmare, säger Parvin Tavakol Olofsson.



Där och då påbörjades en resa som slutade med att hon strax före jul, den 16 december, lade fram sin avhandling vid Karolinska institutet. Det gjorde henne till den 17:e disputerade röntgensjuksköterskan i Sverige.


I de första delstudierna, som ledde till en licentiatexamen 2012, jämförde hon nästan 200 magnetkameraundersökningar som remitterats till Karolinska. Undersökningarna gjordes endera på sjukhuset eller lades ut på privata vårdgivare.


— Vi såg att kvaliteten var likvärdig. De undersökningar som genomfördes utanför sjukhuset var dessutom cirka 20 procent billigare, hade kortare väntetider och snabbare handläggning. Patienterna var nöjda med den vård de fick, säger Parvin Tavakol Olofsson. 



Men de läkare som skickat remisserna till Karolinska var missnöjda när privata vårdgivare fick uppdraget. De ansåg att utlåtandena var svårare att förstå än sjukhusets, samtidigt som bilderna bara fanns tillgängliga en kort tid. 


Båda dessa problem ledde till ökade kostnader för den remitterande läkarens enhet, med bland annat extra konsultationer. En tänkbar lösning kunde vara tydligare skrivna avtal med de externa vårdgivarna. 


Några år senare blev forskargruppens rekommendation verklighet på Karolinska, men för datortomografier, DT. Nu kunde i alla fall Parvin Tavakol Olofsson undersöka vilken roll de olika avtalstyperna hade för utfallet.


I de fall där det saknades tydliga riktlinjer blev de externt utförda DT-undersökningarna dyrare och tog längre tid jämfört med dem som gjordes på Karolinska. Men med välskrivna avtal blev de externa undersökningarna både snabbare och billigare än sjukhusets egna.


— Samtidigt höll kvaliteten samma nivå, precis som vi hade sett i de första studierna av MR-undersökningar. Skillnaden denna gång var att vi även såg en minskning av antalet extra konsultationer, säger Parvin Tavakol Olofsson.



Trots resultaten anser hon att man bör använda extern hjälp med måtta. 


— Det finns risker med att arbetsuppgifterna på den egna avdelningen blir för enformiga, vilket påverkar både arbetsmiljön och professionens utveckling. Det är något som jag ska titta vidare på.