I januari publicerade Vårdfokus en granskning som visar att sjuksköterskor säger upp sig från landsting och regioner i betydligt högre grad i dag jämfört med för några år sedan. Av de 18 huvudmän som svarade på vår enkät uppvisade samtliga ökningar, på flera håll handlar det om en fördubbling av andelen som helt lämnar landstinget.


Sedan dess har medier rapporterat om krislägen vid ett antal sjukhus. Svårigheterna att behålla och rekrytera sjuksköterskor leder till stängda vårdplatser som gör att gamla, multisjuka och ibland döende patienter tvingas stanna kvar i korridorerna på akuterna.


— Antalet berättelser om dödsfall och skador är överväldigande, så här mycket har det aldrig varit tidigare. Det kommer att fortsätta öka om ingen tar ansvar och på allvar värderar våra medlemmars kunskap, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.



Men det tycks råda stor oenighet om vem som bär det yttersta ansvaret för att vända utvecklingen. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) säger till Vårdfokus att det är arbetsgivarna inom vården som bär ansvar för att det finns en arbetsgivarpolitik som lockar och behåller personal, såväl kopplat till lön som anställningsvillkor och arbetsmiljö.


— Jag kan konstatera att landstingen gör olika bra ifrån sig och att situationen ser olika ut på olika håll i landet. Det finns både goda och dåliga exempel, säger Gabriel Wikström.


Han anser att regeringen har gjort mycket för att ge landsting och regioner förutsättningar för att skapa villkor och en arbetsmiljö som attraherar sjuksköterskor.


— Vi har gjort om den tidigare kömiljarden till en professionsmiljard. Den kan bland annat användas till betalda specialistutbildningar enligt AST-modellen för sjuksköterskor. Utbildningsplatser byggs ut, och de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med sammanlagt tio miljarder kronor årligen från och med 2017, säger Gabriel Wikström.


I en uppgörelse med Sveriges kommuner 
och landsting har regeringen under 2017 och 2018 öronmärkt 300 miljoner från professionsmiljarden till specialistutbildning av sjuksköterskor. Men Sineva Ribeiro vill ha mer tydlighet från regeringen.


— Att bara utöka utbildningsplatserna räcker knappast om inte villkoren förändras. Annars kommer personalen att fortsätta röra på sig till andra arbetsgivare, säger hon.



Vårdfokus granskning visar att situationen är allvarlig i de flesta regioner och landsting, oavsett vilka partier som sitter vid makten. Trots det har Gabriel Wikström hittills endast kritiserat Stockholms borgerliga landsting. Detta efter varningsrop från personalen på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. 


Sjukvårdsministerns anmärkning väckte starka reaktioner hos forsknings- och personallandstingsrådet Peter Carpelan (M). Han menar att de styrande i Stockholm gjort det mesta som går för att säkra personalsituationen på sikt. Det är sjukhusledningarna som måste stå för de akuta lösningarna. Dessutom önskar han att sjukvårdsministern tar sitt ansvar och försöker hitta en nationell lösning på det han kallar för en ”sjuksköterskebrist”.


Liknande debatter kommer även att föras i riksdagen inom kort. Med anledningen av krisen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, där patienterna kan bli liggande på akuten i flera dygn, har riksdagsledamoten Shadiye Heydari (S) skrivit en interpellation till Gabriel Wikström. Där frågar hon vad staten kan göra för ”att säkerställa att Västra Götalandsregionen följer lagar och regler för att garantera patientsäkerheten inom akutsjukvården?”



Otydligheten och det ständiga bollandet 
med ansvaret gör Sineva Ribeiro märkbart 
irriterad. 


— Nu får de sluta skylla på varandra. Att medborgarna inte får den vård de har laglig rätt till, och att våra medlemmar blir sjuka av att gå till jobbet, är ett ansvar som vilar hos politikerna, oavsett vilken nivå de är på. Gabriel Wikström och andra folkvalda kan aldrig avsäga sig den rollen, säger hon.



Vårdfokus granskning har lett till lokala politiska reaktioner. I Västerbotten har andelen sjuksköterskor som helt lämnar i landstinget fördubblats, från 4,6 procent 2010 till 9,1 procent i augusti 2016. 


Enligt den liberala oppositionspolitikern Marianne Normark beror ökningen på att arbetsmiljön har försämrats mycket de senaste åren för sjuksköterskor. I en interpellation riktad till landstingsrådet Peter Olofsson (S) undrar hon vad som görs för att behålla sjuksköterskor.


Interpellationen kommer att besvaras vid landstingsfullmäktige den 21 februari.



Den politiska ledningen i Region Uppsala har nu börjat analysera orsakerna till att sjuksköterskor slutar, andelen var högst i landet med 15,2 procent i november 2016. Bertil Kinnunen (S), ordförande i regionens personalutskott, ser allvarligt på utvecklingen, även om han menar att situationen inte är unik för Uppsala.


— Frågan är inte enkel och kan inte lösas med extra åtgärder av akut karaktär. Flera aktiviteter måste löpa på samtidigt, både vad gäller långsiktig kompetensförsörjning och hur vi kan attrahera nya medarbetare och behålla våra trotjänare. Vi måste bli tydligare med vad man kan förvänta sig att få som anställd inom Region Uppsala, till exempel i form av kompetensutveckling, förmåner vid utbildning och möjlighet till forskning, säger Bertil Kinnunen.


Vårdfokus granskning visade även att det vid Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett stort missnöje med personalpolitiken.


— Det är allvarligt om sjuksköterskor upplever att de inte blir lyssnade på. Det har funnits olika uppfattningar om till exempel schemaläggning. Nu har vi ett nytt centralt avtal och det är viktigt att vi också arbetar med att få fram en lokal överenskommelse. Från politikens sida följer vi detta arbete noggrant, säger Bertil Kinnunen.

Reaktioner på Vårdfokus granskning

"När arbetsmiljön blir outhärdlig på grund av brist på kollegor och överfyllda avdelningar och en lön som inte på långa vägar motsvarar arbetsinsats, ansvar och kompetens. Då är det väl inte konstigt att svenska sjukvården saknar sjuksköterskor."
SIV ÖHMAN

"Nationellt problem kräver nationell samordning och beslut. Det görs inte på regional nivå."
MARKUS FRICK

"Ja det är riktigt sorgligt att vårdperso­nalen blir så totalt nonchalerad att den enda utvägen man till slut ser är att säga upp sig. Hur kan någon tro att man kan ha ett välfärdssamhälle med en sådan sjukvård som körs i botten djupare och djupare hela tiden?"
CAROLINE MANCEAU 

"Arbetsförhållandena har inte ändrats så mycket sedan 70-talet när jag började jobba inom vården. Människor ändrar sig, dagens sjuksköterskor tar inte den skit vi fick utstå, de slutar och letar efter en bättre arbetsgivare. Kan inte landstingen inse detta så fortsätter trenden!"
BIRGITTA ENGMAN

"Antar att de flesta säger upp sig av samma anledning som jag gjorde från SU – dålig lön och man är livegen, då man aldrig fick ledigt och ständigt måste vara flexibel att rycka in. Jobbar nu privat – bättre lön, mycket bra möjlighet till kompetensutveckling samt söker jag semester – så löser det sig – underbart!"
CICCIE MAGNUSSON 

"Med Wikströms resonemang så kan ju sjukvården bara fortsätta falla och stänga ner, han har ju gjort sitt. Varför tar ingen något ansvar? Skylla på varandra är det enda som duger."
SSK-STUD