Den sista mars 2016 trädde nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft, AFS 2015:4. 


— Föreskrifterna är det bästa som hänt på länge. Det är ett verktyg vi kommer att använda oss mycket av, bland annat vad gäller it-stress, säger Kerstin Forsberg, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Skaraborgs sjukhus i Skövde.



På Skaraborgs sjukhus har det varit stora problem med den digitala arbetsmiljön, som framgick av ett reportage i förra numret av Vårdfokus. Caroline Setterberg, sjuksköterska på kirurgiavdelning 51, måste gå i och ur ett tiotal olika system med olika inloggningar och utseende för att kunna sköta sitt arbete. Hon och hennes kolleger beräknar att de tillbringar cirka 75 procent av arbetstiden vid datorn.


En del sjuksköterskor på sjukhuset navigerar i upp till 14 system, enligt Kerstin Forsberg. Det gäller att hålla många lösenord i huvudet och minnas hur man gör i de olika programmen. Det är precis en sådan it-miljö som utsätter hjärnan för en hög stressnivå, minskar effektiviteten och i förlängningen kan leda till utbrändhet, enligt stressforskare. 


Med hjälp av de nya föreskrifterna är det den typen av problem som förtroendevalda nu kan komma åt, tänker sig Kerstin Forsberg. 



Men det tror inte Bengt Sandblad, professor emeritus i människa–datorinteraktion vid Uppsala universitet, och en av forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport Digital arbetsmiljö.

Föreskrifterna är inte tillräckligt detaljerade för att konkreta brister i it-miljön ska kunna pekas ut och åtgärdas, menar han. Däremot anser Bengt Sandblad att äldre föreskrifter om arbete vid bildskärm kan fungera för det, trots att de både behöver moderniseras och konkretiseras.



— Om man strikt tillämpade AFS 1998:5 skulle en stor del av de it-system man i dag använder i arbetslivet vara olagliga, säger Bengt Sandblad med stort eftertryck.


För att få en bättre it- och arbetsmiljö krävs insatser av alla berörda, betonar Bengt Sandblad. Arbetstagarna behöver höja sin kompetens och se till att skaffa verktyg för att kartlägga och angripa problemet. Arbetsgivare och it-industrin behöver satsa mer på god digital arbetsmiljö och Arbetsmiljöverket måste bli bättre på att använda de lagar som finns för att ingripa.



Från fackligt håll har man inte tagit itu med dåliga it-system i någon större utsträckning, enligt Kerstin Forsberg, trots att de betraktas som ett arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljölagen och äldre föreskrifter har varit svåra att använda eftersom de varit allt för inriktade mot de problem som funnits inom industrin, som buller, kemikalier och ventilationsproblem.


Genom att titta på bland annat arbetstid, belastning och svårighetsgrad kan de nya föreskrifterna om psykosociala faktorer användas för att komma åt dåliga it-system, anser hon. 
— Då kan man till exempel visa arbetsgivaren att sjuksköterskorna utsätts för samvetsstress eller it-stress när de inte hinner sköta patienterna på grund av allt arbete vid datorn, säger Kerstin Forsberg.



David Liljequist, förbundsombudsman på Vårdförbundet centralt, driver it-frågor nationellt sedan många år. Han önskar att de lokalt förtroendevalda ska ta ett kliv framåt i arbetet för bättre it-miljö och erbjuder sig att stötta dem.


— Jag finns ju här, det är bara att ringa så kommer jag ut. Men våra medlemmar är så vana vid att lösa problem att de har svårt att föreställa sig hur det skulle vara om it-systemen fungerade, säger han.


Här finns checklistor:

Här hittar du fakta:

  • Störande eller stödjande? Om e-hälsosystemens användbarhet 2013, rapport från Vårdförbundet med flera.
    http://tinyurl.com/storande